Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fosterutveckling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fosterutveckling -
dessa papiller samlade till vissa ställen av läderhinnan,
de s. k. kotehjdonema vilka omsluta motsvarande
upphöjningar på livmoderns slemhinna (livmoderkottarna).
Hos hästen och svinet äro papillerna strödda över hela
läderhinnans yta.
Från fostrets kropp utgå genom navelsträngen
navelartärerna, som i läderhinnans papiller bilda ett
rikt kapillärnät. Från dessa kapillärer föres blodet
genom navelvenerna tillbaka till fostret. Moderns och
fostrets kapillärnät stå icke i direkt förbindelse med
varandra, men blodet, som rinner fram i dessa två nät,
åtskiljas endast av ett tunt cellager, genom vilket ett
livligt ämnesutbyte sker. Fostrets blod upptager syre
och näringsämnen samt avger till moderns blod diverse
avfallsprodukter; lungor och fodersmältningsorgan
fungera icke under fosterutvecklingen. Fostret måste
ända från äggets befruktning betraktas som en
självständig individ, vilken under F. lever som en »parasit»
i moderns kropp. Moderns näringstillstånd och hälsa
kunna inverka på fostrets utveckling, men dess ärftliga
anlag äro i och med befruktningen givna och förändras
icke genom senare inflytande från modern. Modern
fungerar som en buffert under F. och även under
svält-utfodring sker F. i stort sett normalt, ty modern
nedbryter vid behov näringsämnen från sin egen kropp
för att därmed tillfredsställa fostrets behov. Det
finns icke något vetenskapligt stöd för den gamla
uppfattningen, att ett hondjur för ali framtid får sitt
avelsvärde nedsatt, om det en gång råkar bli betäckt
med ett mindervärdigt handjur, s. k. telegoni. leke
heller kunna moderns sinnesintryck överföras på
fostret och prägla dess egenskaper; en svart ko föder
icke en röd kalv av det skälet, att kon råkat förse sig
på en röd husgavel (förseende). Den tid, som åtgår
för normal F., växlar med djurarten och beror i någon
mån även på andra omständigheter. Följande siffror
ånge dräktighetstidens längd i medeltal för de olika
husdjursslagen, ävensom den normala variationen kring
medeltalet:
Dj urslag Dräktighetstidens längd, dagar
Medeltal Normal variation
Häst............. 335 305—365
Nötkreatur........ 283 265—300
Får.............. 149 142—156
Getter............ 151 142—160
Svin.............. 114 107—120
Hund............. 63 59—67
Katt............. 59 56—62
Silverräv och blåräv 52 49—55
Kaniner.......... 31 28—34
I allmänhet är dräktighetstiden något kortare inom
raser, som karakteriseras av en snabb tillväxt och tidig
- Frasbrand
utveckling, än inom mera långsamt växande raser.
För svensk röd och vit boskap är dräktighetstiden i
medeltal 284 dagar men för svartbrokig låglandsras
endast 279 dagar. Vidare är dräktighetstiden i
genomsnitt omkring en dag längre för tjurfoster än för
kvig-foster och någon dag längre på vintern än på sommaren.
Även utfodringen och en del andra förhållanden
inverka.
Angående dräktighetsundersökning* och
förlossning* hänvisas till särskilda artiklar. I. J-n.
Fot, se Mått och vikt.
Fotogen är enligt svenskt språkbruk den del av renad
bergolja eller petroleum, som med fördel kan användas
som lysolja (lampolja). F. framställes genom
fraktionerad destillation av bergolja och vanlig F. utgör den
mellan 150 och 250° kokande andelen därav. F. är en
eldfarlig olja men avger på grund av sin relativt ringa
flyktighet dock ej antändbar ånga förrän vid
temperaturer över 40° (flampunkten). Motorfotogen är en
något tyngre olja med flampunkt omkring 50—55°,
som användes för motordrift. (Se även Bränsle.)
O. S-g.
Fotogenmotor, se Förbränningsmotorer.
Fototropism, se Växtrörelser.
Fotskabb, se Hönssjukdomar och Skabb.
Foxterrier, se Hundraser.
Fraktfritt, se C & f.
Frakttaxor. De olika transportmedlen, järnväg, båt
bil m. m. ha olika F. Vanligen blir båtfrakt billigast.
Genom bilfrakt undvikas omlastningar. För alla
frakter varierar taxan efter varumängden och
avståndet. Speciellt för järnvägsfrakter blir taxan
lägre vid större mängder. Ju större avstånd, desto
högre blir taxan, dock stiger denna kostnad vanligen
ej proportionellt med avståndet. Vid järnvägsfrakt
betecknas partier under 2 500 kg som styckegods,
därutöver som vagnslastgods. I de skandinaviska
länderna äro järnvägstarifferna för såväl person- som
godsbefordran uppgjorda på sådant sätt, att de bli
billigare per kilometer, ju längre avståndet är.
Transportavstånden indelas därför i zoner. Ett sådant
tariffsystem kallas zontariff. N-g.
Framdel, se Exteriörbedömning.
Framknä, se Exteriörbedömning.
Franco betyder, att en vara säljes fritt levererad,
d. v. s. hela kostnaden och ansvaret vila på säljaren,
tills varan avlämnats på bestämd plats. N-g.
Frangula, se Avföringsmedel.
Fransyska, se Köttstyckning.
Frasbrand är en akut infektionssjukdom hos nöt och
får, vilken orsakas av frasbrandsbacillen, en
sporbildande bakterie, som är närbesläktad med
gas-brandsbacillen. Den håller sig i allmänhet stationär
å vissa låglänta beten. Sjukdomen är numera ovanlig
248
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
