Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Endokrina körtlar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Endokrina körtlar -
att minska blödningen vid operationer. Adrenalinet
inverkar även på ett flertal inre organ, som icke stå
under viljans inflytande. Dess kemiska
sammansättning är känd.
Könskörtlarnas endokrina verksamhet har varit känd
ganska länge, men först under det senaste årtiondet ha
könshormonerna blivit föremål för ett närmare studium.
Deras kemiska sammansättning är klarlagd; de kunna
alla härledas från sterinerna (se Lipoider), främst
ergosterin. Vet hanliga och det honliga könshormonet
har visat sig vara mycket närbesläktade till sin
kemiska struktur och i själva verket utgöras de av flera
olika, varandra närstående kemiska ämnen, som ha
samma kvalitativa verkan. Androsteron och testosteron
äro båda hanliga könshormon, men de ha något olika
kemisk sammansättning. De bildas i testiklarna,
troligen i de s. k. legdigska cellerna, som ligga i bindväven
mellan de sädesproducerande rören. Androsteron och
testosteron äro ansvariga för utbildningen av de
sekundära hanliga könskaraktärerna samt för hanens
könsdrift och typiska temperament. Den viktigaste
av de substanser, vilka verka som honligt könshormon,
kallas oestron (= follikulin). Hormonet bildas i
äggstockarna i de graafska folliklarnas vägg och finnes
rikligt i follikelvätskan. Under graviditeten bildas stora
mängder därav även i placentan. Oestron är ansvarigt
för de sekundära honliga könskaraktärerna och i
samband med ovulationen utlöser det brunst. Genom att
kastrera hanar och honor på ett tidigt stadium, före
könsmognadens inträdande, förhindras utvecklingen
av de sekundära könskaraktärerna, individen blir av
kastrattyp. Genom att på en hanlig eller honlig kastrat
injicera oestron kan man framkalla brunst och en viss
utveckling av mjölkkörtlarna. Hos hondjuren inträffar
det ibland, att de färdigbildade graafska blåsorna icke
brista utan kvarstå som cystor på äggstockarna. Djuret
kommer då under ständigt inflytande av stora mängder
oestron och visar mer eller mindre permanent brunst.
Ett utpräglat sådant tillstånd kallas för nymfomani
(»pissmärr», brummare).
Den gula kroppen (corpus luteum), som bildas på
äggstockens yta efter ägglossningen, har även inre
sekretion. Man kallar dess hormon för progesteron, och
detsamma kan härledas från cholesterin. Om parning
sker och hondjuret blir dräktigt, kvarstår gula
kroppen hos flertalet husdjur under hela dräktighetstiden.
Dess uppgift är att göra livmoderns slemhinna i
ordning att taga emot det befruktade ägget samt att efter
inträdd dräktighet hålla livmodern i ett för fostrets
nutrition lämpligt tillstånd. Om gula kroppen
förstöres, så kastar det dräktiga djuret. Lika många gula
kroppar utbildas i regel å äggstockarna som antalet vid
brunsten avgivna ägg. Om hondjuret icke blir dräktigt,
börja de gula kropparna hos de större husdjuren att
- Ensilage
tillbakabildas omkring 2 y2 veckor efter brunsten. Sker
icke denna tillbakabildning, så uteblir brunsten. Om
de kvarstående gula kropparna sönderklämmas från
ändtarmen inträder i allmänhet brunst och
ägglossning efter 3 à 4 dagar.
Bukspottkörteln (pancreas) har utom sin avsöndring
av bukspott även inre sekretion. Denna sker från
särskilda cellgrupper, de s. k. langerhanska cellöarna,
vilka finnas insprängda i körtelns grundvävnad. Det
bildade hormonet kallas insulin, och detsamma är
nödvändigt för kroppens kolhydratomsättning. Vid
insulinbrist stiger blodets sockerhalt och socker
avskiljes med urinen (sockersjuka). Genom injektion av
insulinlösning i lämpliga doser kan man få kroppen
att åter förbränna druvsocker på normalt sätt.
Brassen (thymus) har sitt läge i främre
bröstkorgsöppningen nedanför och vid sidorna av luftstrupen.
Hos nyfödda djur, t. ex. kalvar, är brässen ett ganska
stort organ, men redan före könsmognadens inträdande
börjar den tillbakabildas, och hos fullvuxna djur är
den ofta helt försvunnen eller också finnas endast
rudiment kvar. Man har skäl att antaga, att brässen är ett
inresekretoriskt organ, men dess uppgifter äro icke
närmare kända. Detsamma gäller epifysen
(tallkottkörteln), som har sin plats på hjärnbasen framför lilla
hjärnan. Även epifysen är aktiv endast under
uppväxttiden; den antages främja kroppstillväxten och
kontrollera könsmognaden.
Många sjukdomstillstånd, inte minst störningar i
fortplantningsfunktionerna, bero på under- eller i vissa
fall överfunktion av E. Sedan man nu lärt känna dessa
körtlars funktioner samt lyckats renframställa och i
vissa fall syntetisera deras avsöndringsprodukter,
hormonerna, har tillförsel av de saknade substanserna
(hormonterapi) fått stor human- och
veterinärmedicinsk betydelse. I. J-n.
Endospermi, se Fortplantning, växter.
Endossera, se Bankräkning, växel.
Energi, se Statik.
Energiomsättning, se Ämnesomsättning.
Engelska sjukan, se Rachitis.
Engelska svinraser, se Svinraser.
Engelsk setter, se Hundraser.
Engelskt fullblod, se Hästraser.
Englands nötkreatursraser, se Nötkreatursraser.
Enkel bokföring, se Bokföring.
Enkorn, se Vete.
Enris, se En.
Ensilage. Detta foder har erhållit ökad betydelse som
vinterfoder, sedan en tillförlitlig konserveringsmetod
utarbetats.
E:s sammansättning och fodervärde är beroende på
grönfodermaterialets art samt omsättningarna och de
av dessa orsakade förlusterna under ensileringsproces-
198
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
