Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska motorer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektriska motorer
Elektriska motorer
Elektriska motorer. Fig. 3. Kortsluten trefasmotor (uppsågad).
skall driva motorn, fördelas på såväl ankaret som
magneterna. På grund av uppstående magnetiska
krafter vrider sig ankaret. Detta kommer icke i
jämvikt, emedan kollektorn under denna vridning kopplar
om strömmen, som därvid ledes till andra slingor i
ankarets lindningar. Motorns ankare hålles därför i
rotation.
Likströmsmotorn måste med undantag för de
minsta (t. ex. startmotorer på bilar) utrustas med ett
reglerbart igångsättningsmotstånd. Strömstyrkan
genom motorn skulle vid direkt inkoppling bliva alltför
stark.
Likströmsmotorn är mera ömtålig än
växelströmsmotorn (trefasmotorn). Dess svagaste del är kollektorn,
där så småningom vissa urbränningar kunna uppstå
och kräva reparation. Då likström icke användes i
jordbruket annat än i undantagsfall, ha
likströmsmotorerna mindre intresse. Som startmotorer på bilar
och traktorer komma de ifråga, eftersom strömkällan
där är ett ackumulatorbatteri, vilket lämnar likström.
Av växelströmsmotorer för enfasström finnes i
lantbruksdrift endast ett fåtal. Så mycket större betydelse
ha trefasmotorerna, som där dominera helt. I
trefasmotorn föres ström från nätet endast till statorns
lindningar. Där uppstår då en ständig ommagnetisering
av dess poler på sådant sätt, att statorn kan sägas ha
givit upphov till ett roterande magnetfält. Detta syns
givetvis icke, men ommagnetiseringarna medföra ofta
ett brummande ljud i motorn. På rotorn finnas
ledningar, i vilka induktionsströmmar uppstå. Tack vare
dessa söker rotorn följa magnetfältets rotation, men
går dock alltid något långsammare (eftersläpning).
Med hänsyn till rotorledningarnas utförande skiljer
man på kortslutna och släpringade motorer. De förra
ha kopparstavar, förenade till ett system, de senare
däremot lindningssystem av ledningstråd.
De kortslutna motorerna äro de enklaste, billigaste
och mest driftsäkra. Igångsättningen av dem har
emellertid vållat vissa svårigheter på grund av en
mycket hög startströmstyrka. Man har därför tidigare
191
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
