Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drivbänk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Drivbänk
Dråsa
bred och med 4—5 rader glas. Hela glasrutor vore
naturligtvis fördelaktigare, men ställer sig för dyrt.
De s. k. holländska fönstren ha helt glas men äro
betydligt mindre än våra. Fönstren ligga på en s. k.
bänkkarm, som oftast är sammansatt av impregnerat
sekundaträ. Den fuktiga värmen i D. gör nämligen,
att träet snabbt angripes av röta, varför även fönstren
varje år måste skötas med målning. De lösa
karmarna, som vintertid förvaras på särskild upplagsplats,
äro för att vara transportabla i allmänhet avsedda
för 3—4 fönster. I en bänksträcka, som kan vara
nästan hur lång som helst, ställas karmarna tätt
intill varandra. Är bänkgården, d. v. s. den plats, där
D. ha sin plats, stor, måste flera sträckor läggas ut.
Mellan varje sträcka bör då finnas en gång. För
skötsel och transport är det ej lämpligt, att bänksträckorna
äro för långa. De böra hellre avbrytas av en
mittengång, som bör vara så bred, att man kan köra där
vid behov.
Det finnes två huvudtyper av D., kallbänk och
varmbänk.
Kallbänken är, som namnet säger, kall, d. v. s. har
ingen värmekälla, och är uteslutande hänvisad till att
magasinera solvärme. Kallbänken tages ej i bruk,
förrän luften blivit relativt varm om våren och risken
för starka frostnätter är förbi. I kallbänken dragas
s. k. utplanteringsväxter upp, t. ex. kålslagen, div.
blomsterväxter, men även melon och gurka.
Kallbänken är ofta permanent, d. v. s. karmarna äro av
stabilare slag, ofta t. o. m. gjutna.
Varmbänken är uppvärmd på ett eller annat sätt.
Vanligast och kanske även bäst är gödselbänken. De
första gödselbänkarna läggas redan i januari av färsk
halmig hästgödsel, som först fått ligga en tid, så att
den »tagit värme». Denna första bänk lägges ända
till 1 m hög, gödseln packas mycket väl och lägges
så bred, att på varje sida finnes plats för en gång,
som packas mycket noga, den s. k. ströpailen.
Karmar läggas omedelbart på och täckas i början med
luckor och mattor, ej fönster, som taga skada av
värme- och vattenutvecklingen. Ströpailen lägges upp
till karmens överkant, för att kyla ej skall tränga in
denna väg. Efter ett par dagar är bänken
genom-varm och jord föres på och efter ytterligare ett par
dagar är värmeutvecklingen på retur (kontrolleras
med termometer) och bänken kan tagas i bruk för de
första kulturerna, som i handelsträdgårdar pläga vara
spenat, sallat, rädisor och morötter. En väl lagd
gödselbänk svalnar relativt långsamt och ger värme
ännu, när första kulturen är avskördad. Här kan då
exempelvis planteras meloner.
Den elektriska värmebänken är av nyare datum
och vinner insteg i den mån, det blir allt svårare
att skaffa hästgödsel. Ett antal värmegivande kablar
löpa här i dräneringsrör under jorden i bänkarna.
Fördelaktigt är, att bänkgården kan göras
permanent, att mindre arbetskraft är erforderlig och att
värmen i bänken noga kan avpassas efter den yttre
temperaturen. Tyvärr ställer den elektriska
strömmen sig för dyr på de flesta platser, för att ett gott
ekonomiskt resultat skall kunna erhållas.
Varmvatten användes i mindre utsträckning. En tid
lät metoden »varmvatten i kopparrör» mycket tala
om sig, men den vann dock ingen större utbredning.
Att lägga grova växthusrör i varmbänkarna har
visat sig oekonomiskt, förutom att luften blir för
torr av denna uppvärmning. Ånga är vanligare. Det
finnes två system, Erda och Sigma. I bägge läggas
fyra kanaler av trä eller dräneringsrör under jorden
i bänken. Hos Erda lägges perforerade ångrör ut i
kanalerna, hos Sigma slappes ångan direkt ut i kanalerna.
Påpekas bör, att intet system dock fullständigt ersätter
gödseln, som genom att alstra koldioxid och fuktigare
värme ger kraftigare plantor.
I växthus är laven eller plantlaven ett slags
drivbänk, avsedd för finare frösådder och för vissa
sticklingar. Temperaturen kan däri hållas mycket hög,
liksom luften hålles fuktighetsmättad. Laven täckes
med fönster, så att ljuset får tillträde. S. G-n.
Drivning, se Virkesdrivning.
Drog, naturligt råämne, som användes för
framställande av läkemedel på apotek. I de flesta fall är det
fråga om växtdelar, rötter, blad, frukter, blommor,
bark eller dyl. Även mjölksaft, kåda eller andra
av-söndringar från växter användas som D. Mera
sällan användes D. från djurriket, såsom körtlar eller
utsöndringar från djur. D. innehålla ofta en varierande
halt av verksamma ämnen. Vid längre förvaring bli
de ofta odugliga. Därför finnas bestämda föreskrifter
om hur D. å apoteken skola förvaras och hur ofta de
skola förnyas. Anvisningar för insamling av
medicinalväxter har bland annat utgivits av Kgl.
Medicinalstyrelsen. G. Dbg*
Droska, se Vagnar.
Drumlins, se Lösa avlagringar.
Druva, se Vinranka.
Druvflädcr, se Fläder.
Druvhyacint, pärlhyacint (Muscari botryoides)
ären liten tidigt blommande liljeväxt med blå eller
stundom vita blommor i klase och jämnbreda blad samt lök..
Den hör hemma i medelhavsområdet och
förekommer allmänt planterad och ofta förvildad i större
delen av Sverige. H. G. S.
Druvsocker, glykos, se Kolhydrater.
Dråg, se Myr.
Dråsa eller drösa innebär, att mogna frön eller frukter
utfalla före tröskningen, t. ex. hos sädesslagen genom
att kärnorna lätt lossna från fruktfästet eller hos vissa
178
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
