Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Champinjon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Champinjon
Chimär
5 arter, alla goda matsvampar. Den största
ärkungs-champinjonen (P. augusta), som har vit, brunfjällig
hatt, ganska stor är också
snöbollschampinjonen (P. arvensis), som har vit hatt utan fjäll,
under det att skogs- eller blodchampinjonen
(P. Silvatica) har brun hatt, som är ganska tunn,
utbredd och ofta inbucklad i mitten, samt ihålig fot.
Ängschampinjonen (P. campeslris) med rent vit
hatt och tidigt rodnande skivor är den finaste av C.
Som en blott varietet av denna betraktas ofta
trädgårdschampinjonen (P. hortensis) som dock har
mörkare färg. Denna odlas ej sällan i drivbänkar,
källare eller andra underjordiska rum, särskilt i
Frankrike i stor skala för konservering. Odlingen sker på
bäddar av hästgödsel, där inplantering sker medelst
s. k. svamptegel eller svampyngel, d. v. s. jord
genom-satt av mycelium. Odlade C. äro dock mindre
aromatiska än vilda. H. G. S.
Cliar-à-bane, se Vagnar.
Cheek, anvisning på betalning ur tillgodohavande,
vanligen hos bank eller bankir. C. var allmänt i bruk
redan under 1700-talet i England och har med
bankväsendets utveckling fått en oerhörd användning
särskilt i de anglosaxiska länderna. C. gör betalning i
kontanter onödig, vilket spelar en roll vid likvider
på annan ort och minskar behovet av utelöpande
sedlar. I stället för att sända penningar, uttagna ur
banken, skickar man en C. på beloppet, och
mottagaren kan antingen lyfta detta kontant eller låta föra
det på räkning i sin egen bank (se Clearing).
Enligt svenska checklagen 13/5 1932 får C. dragas
endast å bank och utställaren skall där äga ett
tillgodohavande, över vilket han får förfoga medelst C. (se
Bankräkning), eljest kan han straffas. Bestämmelserna
äro huvudsakligen desamma som gälla växel (se
Bankräkning), men C. får ställas till innehavaren
samt skall vara betalbar vid uppvisandet, och detta
skall för bevarande av talan mot utställare och
över-låtare ske inom 20 dagar från utställandet (inom
Europa). Om C. »korsas» genom två jämnlöpande
streck å framsidan, ev. med ordet »bank» däremellan,
får beloppet ej utbetalas, utan skall gottskrivas å
räkning, detta för att hindra orätt person att
tillgodogöra sig anvisningen. A. E-d.
Cheddarost, se Ostsorter.
Cheiranthus, se Lövkoja.
Chenopodium, se Målla.
Cheviotfår, se Fårraser.
Chilesalpeter erhålles från Chile och angränsande
delar av Sydamerika och framställes genom urlakning
ur Caliche. Denna förekommer i lager om 0,5 à 3 m
mäktighet och består till 20—55 % av natriumnitrat.
Resten utgöres av natriumklorid, perklorat, jodat,
jord och diverse andra föroreningar. Genom omkristal-
liseringen erhålles en produkt innehållande 16 % kväve
(N) samt mindre inblandning av jod, bor m. m. Dessa
s. k. bisalter tillmätas särskilt värde vid gödsling till
foder- och sockerbetor.
C. saluföres i 2 kvaliteter, kristallinisk och kornad.
Båda hållande 16 % N. (Se vidare
Kvävegödselmedel.) G. T-n.
Chimär, ofta men oriktigt betecknad som ympbastard,
en växt, som är ett slags dubbelorganism med
vävnader av två genetiskt skilda typer hopväxta till en
enhetlig bildning. I skotten av en sektorialchimär ligga
de två vävnadskomponenterna vid sidan av varandra
och bilda längssektorer (eventuellt längshälfter), hos en
periklinalchimår bildar den ena vävnadstypen ett
»skinn», 1—flera cellager tjockt, vilket omsluter en
»kärna» av den andra typen. C. kunna uppkomma
vid ympning, varvid skott växa fram, som på ovan
angivet sätt äro sammansatta av vävnad från både
ympen och grundstammen, vidare genom
knoppmutation eller genom oregelbundenheter vid
cellkärnornas delning, varvid celler med avvikande genetisk
byggnad uppkomma i en från början enhetlig vävnad.
Många C. finnas, vilkas uppkomstsätt icke är känt.
Till de bäst undersökta C. höra vitbrokiga former av
pelargonier (Pelargonium zonale), samt C. mellan
nattskatta och tomat, erhållna genom ympning av
dessa arter på varandra. Mycket bekant är det
egendomliga gullregnet Laburnum Adami, som uppkommit
(efter ympning) i en trädgård i Frankrike och har ett
»skinn» av Cytisas purpureus (vars blommor äro röda)
och en »kärna» av Laburnum vulgäre (vanligt
gull-regn). Flertalet blommor hos denna C. äro intermediära
mellan stamformernas, men åtskilliga äro rent
gull-regn (uppkomna därigenom, att »kärnan» brutit
igenom »skinnet»), medan andra äro ren Cytisus
purpureus (då »skinnet» befriat sig från »kärnan»). Som
exempel på C., uppkomna genom knoppmutation,
kunna sådana stundom påträffade äpplen nämnas,
vilka ha en sektor av avvikande färg. — Vid könlig
fortplantning av en C. försvinner dess chimärstruktur,
och avkomman uppbygges av enbart den vävnad,
som ingått i det näst yttersta (subepidermala)
cellskiktet, ty från detta härstamma fröämnenas
embryosäckar och ståndarnas pollenkorn. Vid
fortplantning med rotskott försvinner likaledes
chimärstrukturen, och avkomman består av kärnans vävnad
enbart, ty de sidorötter, från vilka rotskotten tagas,
härstamma från ett vävnadsskikt djupt inne i
huvudrotens inre. Vid vegetativ förökning med stamdelar
(sticklingar, avläggare, ympning) bibehållas däremot
C. oförändrade. C. påträffas ofta bland vissa
kulturväxter men endast undantagsvis hos andra, vilket
åtminstone delvis beror på förökningssättet vid odling.
O. H-n.
159
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
