Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brandförsäkring ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brandförsäkring -
resp. huru stor den skall bliva, och upplysning härom
hämtas ur statistiken. Risken varierar med föremålets
egen beskaffenhet, trä- eller stenhus, spån- eller
tegeltak o. s. v., samt omgivningen, t. ex. avståndet till
eldfarlig inrättning, och brandväsendet på orten.
Flera riskklasser finnas därför, från vissa s. k.
civilrisker med mycket låga premier till industririsker
av så farlig natur, att B. knappast kan lämnas.
Specialtariff innebär riskbedömning i varje särskilt fall.
Premien beräknas vanligen pr mille av
försäkringssumman vid ettårigt avtal, och viss reduktion
beviljas vid förbindelse för flera år eller ali framtid.
Avtal på ett år förlänges automatiskt på ett år i
sänder, om det ej från någondera sidan uppsäges
senast en vecka före tidens utgång.
Om försäkringstagaren lämnat oriktiga uppgifter,
kan detta i vissa fall medföra avtalets ogiltighet eller
begränsad ansvarighet för skada. Har under
försäkringstiden ändring till det sämre skett i förhållande,
som inverkar på risken, t. ex. teglen nedtagits från
tak, bör försäkringstagaren anmäla detta till
försäkringsgivaren, som då kan uppsäga B. till
upphörande inom 14 dagar eller begära högre premier,
i annat fall gäller B. oförändrad. Föreskrivas vissa
säkerhetsåtgärder, t. ex. brandredskap, och detta
åsidosättes, utgår ersättning för skada blott i den mån,
som den kan antagas hava inträffat, även om
föreskriften iakttagits. Om föremål vid branden befinner
sig på annat ställe än det i avtalet uppgivna, gäller
likväl B., såvida ej kan antagas, att den ej utan
återförsäkring eller högre premier skulle hava lämnats,
om denna plats uppgivits. Och även under dylikt
antagande skall personlig lösegendom, som
tillfälligtvis befinner sig å annan plats inom riket, ersättas
intill halva försäkringsbeloppet, dock högst 3 000 kr.
Å. E-d.
Brandgata, se Skogseld.
Brandrova, se Rova.
Brandskydd. Detta innefattar vidtagande av alla de
förebyggande åtgärder, vilka avse, dels förebyggande
av antändning, och dels skydd emot spridande av
uppkommen eld.
Till de förra åtgärderna hänföra sig
ordningsföreskrifter till undvikande av självantändning, s. k.
kortslutning, samt till upprätthållande av
säkerhetsåtgärder vid handhavande av eldfarliga oljor och
därmed jämförbara ämnen, till skydd för antändning
av film, samt ej minst till skydd för att i lovliga
ärenden använd öppen eld icke skall antända annan
egendom. Beträffande efterlevnad i dessa avseenden
hänvisas till brandskyddslagstiftningens* förordningar.
Beträffande åtgärder för hindrande av spridning
vid utbruten eldsolycka kan nämnas, att
byggnadsföretag i stad, i stadsliknande samhällen, samt i vissa
–- Brandskyddslagstiftning
fall å landsbygden äro underkastade kontroll enligt
gällande förordningar. Å rena landsbygden äger detta
dock ej tillämpning, försåvitt icke markägare, kommun
eller annan härom gör framställning hos vederbörande
länsstyrelse eller om Konungens Befallningshavande
finner därtill anledning föreligga. För biografer,
hotell-och pensionat, samt för upplag av film, eldfarliga
oljor och explosiva varor gälla dock alltid särskilda
förordningar.
Såsom brandskyddsåtgärder kunna nämnas
livräddningsanordningar, brandbottnar, brandmurar,
branddörrar m. m., samt fyllandet av vissa fordringar
beträffande byggnadsmaterial, allt i syfte att möjliggöra
livräddning och att förhindra spridning av eld och rök.
Ett betydelsefullt led i B. är brandväsendets effektiva
organiserande. På senare tider har skett en snabb
utveckling inom detta område. Motorsprutorna ha
ersatt forna tiders handkraftsprutor och
automobi-lerna ha trätt i brandkårshästarnas ställe.
Brandförsäkringsbolagens enormt stegrade riskvärden och
allmänhetens förklarliga strävan att slippa betala
orimliga premier, bidraga självfallet till brandväsendets
slagkraft.
Den svenska landsbygden förfogar f. n. över c:a
1 400 brandkårer. De flesta med frivillig karaktär.
Landsbrandkårerna erhålla ofta stöd av länsbolagen
och äro så gott som samtliga anslutna till Svenska
Brandkårernas Riksförbund. Från detta erhålles råd,
upplysningar och utbildning. Denna verksamhet
uppehälles av brandkonsulenter inom varje län. F. K-g.
Brandskyddslagstiftning. Dylik lagstiftning återfinnes
redan så tidigt som på 500-talet i de s. k.
landskapslagarna. Dessa voro i huvudsak inriktade på
förebyggande av eldsvådor. Gemensamma B. infördes för hela
landet på 1300-talet. Gustaf II Adolfs stadga på
1600-talet utgjorde grundvalen för städernas
brandordningar. År 1734 antogs en brandskyddslag, vilken
efter växlande skeden inom detta område ersattes
med brandstadgan för rikets städer av den 8 maj
1874.
Den 15 juni 1923 förordnade Kungl. Maj:t att nu
gällande brandstadga skulle träda i kraft, och densamma
innehåller dels bestämmelser för stad och dels för
landsbygd.
Avd. 11, 7 kap., § 24 handlar om tillämpning för
landsbygden och lyder: »Då landskommun därom gör
framställning eller då länsstyrelse med hänsyn till
byggnadstäthet eller befintligheten av eldfarliga
inrättningar finner sådant erforderligt för beredande av
trygghet mot skada av brand, äger länstyrelsen efter
vederbörandes hörande förordna, att vad i denna
avdelning stadgas skall helt eller delvis gälla inom
viss kommun å landet eller del därav. Har dylikt
förordnande meddelats, skall jämväl vad under avdel-
135
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
