Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borax ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Borax
Boskap
liorax, se Bor.
Borbrist, se Bristsjukdomar.
Bordeaux-lösning, bordeauxvätska, är en beredning av
kopparsulfat (kopparvitriol, blåsten) och bränd eller
släckt kalk samt vatten, vilken har sitt namn efter
den franska provins, där den sedan 1883 använts såsom
växtskyddsmedel — fungicidum eller
svampförgörande medel — i vinodlingarna. Den framställes av
2—3 kg kopparsulfat och 2 kg väl utbränd kalk till
200 liter vatten. Man får därav en svagt grumlig
vätska, innehållande s. k. basiska kopparsulfat, som
efter utspridningen omvandlas i basiska
kopparkarbonat (bildas under inverkan av luftens kolsyra)
och kopparsulfat i lämplig finfördelning. Kopparsulfat
enbart är oanvändbart på grund av sin sura reaktion
och giftverkan på kulturväxterna. Det är därför av
vikt, att kalken är av bästa kvalitet och ej blivit
overksam genom förvaring vid lufttillträde. Sur B. (av c:a
2 kg kopparsulfat och l/2 kg kalk till 100 liter) kan
användas endast, innan bladknopparna börjat öppna
sig. O. S-g.
Bordeauxpulver, pulver av kopparsulfat resp. kalk till
beredning av Bordeaux-lösning*, i avpassade mängder.
Måste förvaras i väl slutna påsar, så att luften ej får
tillträde till kalken, som därigenom överföres i kalksten
(Kalciumkarbonat) och blir overksam. O. S-g.
Bordeauxvätska, se Besprutning och Bordeaux-lösning.
Bordstakc kallas en grov kolvedklamp, kring vilken
kolveden inreses i en resmila. Intill B. anordnas tänd-
trumman. I stället för B. användes ibland s. k.
hjärt-stock. — Se även Kolning. R. L-k.
Borgenär eller fordringsägare är den part i ett
skuldförhållande, som kan tvinga motparten, gäldenären,
till en åtagen eller honom eljest åliggande prestation,
vanligen bestående i betalning av ett penningbelopp.
Å. E-d.
Borr A. För borrning i trä äro följande typer de
vanligaste. 1) Spiral- eller skruvborr, vilka ha ett kring
verktygets längdaxel skruvformigt löpande skär samt
en spiralformig ränna för borrspånens avledande. 2)
Centrumborr ha en centrumspets och ett i radiens
riktning sittande snett skovelformigt skär samt på
borrbladets motsatta sida ett litet spetsigt skär, av
vilka det förra avskär borrspånet vinkelrätt mot, och
det senare parallellt med borr-riktningen. 3) Navare,
bestå av en urholkad och nedtill avrundad halvcylinder.
Ena sidokanten bildar ett längsgående skär och
borr-spånen tagas upp i halvcylinderns ränna.
B. Metallborr. De vanligaste äro dels av
spiralborr-typ (ovan Al) och dels platta med dubbla skär
bildande vinkel med varandra.
C. Bergborrar vanligaste handborr är ett
nyckel-format B. av stål. Ett flertal typer av specialborr med
mycket stor hårdhet förekomma.
D. för borrning i jord och lösa avlagringar. Vid
tagning av jordprov för fältkarteringarbeten o. d. 1)
Spiralborrar liknande ovan under Al. 2) Cylindriska B.
dels öppna å ena sidan dels försedda med en hylsa,
som stänger borrcylindern, då B. vrides baklänges och
som öppnas och för in jord i cylindern, då det vrides
framåt.
Vid grundundersökningar o. d. användes ofta endast
en nedtill spetsad stålstång. Stundom förekommer vid
borrning i lösa avlagringar borrning med vattenstråle.
S. E-n.
Borst, se Hår.
Borstmögel, se Mögel.
Borstrepe, se Rajgräs.
Borsyra, se Bor.
Bortfelder, se Rova.
Bortodling. Med B. förstår man den så småningom
skeende förstöringen eller förtäringen av odlad
torvjord. Den beror i främsta rummet på den ständigt
fortgående förbränningen eller förmultningen av den
organiska substansen i den genom torrläggningen och
odlingen starkt genomluftade torven. Markytan kan
till följd härav sänkas med omkring 1 cm pr år. Genom
denna process anrikas yttorven på mineralämnen. I
kalkrika torvjordar kan kalkanrikningen bli så kraftig,
att allvarliga olägenheter uppkomma. I vissa trakter
förekommer stoftflykt av sådan storleksordning, att
den verksamt bidrager till en minskning av torvjordens
mäktighet. Då stoftflykten är betingad av odlingen,
brukar även den betraktas som en form av B.
H. O-d.
Boskap kallar man med ett gemensamt namn de som
husdjur använda hovdjuren. Hästar och nötkreatur
kallas storboskap, får, getter och svin smäboskap
medan nötkreaturen ensamt för sig kallas hornboskap.
I. J-n.
Bordstake.
130
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
