Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efterskrift. Historik och framtidsperspektiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en »allmän flottled» för Norrlands överflödskraft, som snart
nog blir behövlig i södra Sverige.
Tillgången till överförd vattenkraft (hydroelektrisk kraft) i
städerna har gjort det möjligt för elektricitetsverken att
erbjuda även storindustrien acceptabla kraftpris. De elektriska
kraftdistributionsföretagen kunde i allmänhet redan från början
vinna storindustrien på landsbygden som avnämare. Till
småindustrien på landet, småsamhällen och lantegendomar
var det emellertid att börja med ekonomiskt möjligt att
leverera elektrisk kraft endast i sådana fall, då en
kraftledning med måttlig spänning för andra ändamål fanns i
närheten. Följden härav var, att sekundärledningar, numera
ofta kallade bygdelinier, relativt sakta växte fram, som regel
utmed järnvägarna från det ena stationssamhället till det
andra. Från ledningar av denna typ började
landsbygdselektrifieringen.
Örebro Elektriska Aktiebolag, vårt lands pioniärföretag på
den hydroelektriska kraftdistributionens område, levererade
redan för omkring 20 år sedan elektrisk energi för
belysning, tröskning m. m. till några egendomar i Närke. Vid
dåtida pris på maskiner etc. var det endast undantagsvis
ekonomiskt att elektrifiera en herrgård, och innan
metalltrådslampan kom till, fanns intet ekonomiskt berättigande
för elektrisk belysning hos det stora flertalet på landsbygden.
Det dröjde därför in på det andra årtiondet av det nya
seklet, innan möjlighet förelåg att praktiskt föra
landsbygdselektrifieringen framåt. Herrgårdarna hade då som alltid
fått tjäna som föregångare och mönster för de mindre
gårdarna, vilkas ägares intresse för elektrifiering kunde väckas
först sedan erfarenheten på annat håll lämnat bevis för, att
man med elektrisk energi kunde åstadkomma både tekniska
och ekonomiska fördelar. Om man också genom Wallems
för tyska förhållanden gjorda utredningar hade ganska klart
för sig, vad som var att vänta av landsbygdselektrifieringen,
var dock detta fält för kraftverken mycket trögarbetat ända
till krigets början och detta beroende därpå, att de
ekonomiska förutsättningarna för en allmän elektrifiering ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
