Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Gud och världen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
271
gon kärlek eller tro, och därför ingen bättring, pånyttfödelse
eller frälsning.» (De div. prov. 174.)
Själfva denna tankegång fanns ju redan i Oeconomia, där
det (n:o 299) framhölls, att ingen mänsklig utveckling vore
möjlig, om vi föddes med fullt utvecklade själsförmögenhe-
ter. Men i det teologiska systemet får den Lockeska kun-
skapsteorien en ännu mer framskjuten plats. Det är därför
att vi ej äga några medfödda idéer, som vi öfver hufvud äro
människor, kunna utvecklas till allt högre fullkomning och till
sist nå skapelsens ändamål, föreningen med Gud.
Swedenborg försummar därför intet tillfälle att bekämpa
läran om de medfödda idéerna. I Vera Christiana Religio
(335) beskrifver han, huru han i andevärlden får närvara vid
en stor filosofisk disputation om de medfödda begreppen.
Den afbrytes af en ängel, som med hög röst förkunnar för
församlingen, att några medfödda idéer ej existera. Djuren
äga instinkt, men inga idéer, och hos människan utvecklas
de först efter födelsen. »Att icke heller människan har några
medfödda idéer, kan man tydligen inse däraf att icke någon
tanke är henne medfödd, och där ingen tanke är, där är
icke heller någon idé, ty det ena betingar det andra. Detta
kan man sluta sig till däraf att nyfödda barn icke kunna
mer än dia och andas . . . Själfva deras kroppsliga sinnen
äro i det största dunkel, och därutur arbeta de sig sa små-
ningom fram medelst föremålen. Likaså utbildas deras rö-
relser genom vanor, och småningom, eftersom de lära sig
att framstamma ord och först låta dem ljuda utan därmed
förenad idé, uppkommer en dunkel fantasibild, och i den mån
den klarnar, födes en dunkel föreställning, och därefter en
dunkel tankebild. Allt efter utbildningen af detta tillstånd upp-
komma idéer, hvilka, såsom förut är sagdt, utgöra ett med
tanken, och från att ej vara någon tanke, tillväxer den förme-
delst undervisning. Därför hafva ock människorna idéer,
dock icke medfödda, utan bildade, och af dessa komma de-
ras tal och handlingar.» Detta tal gjorde en stor inverkan
på åhörarne. »Leibniz närmade sig och yttrade sitt bifall,
men Wolff gick bort både nekande och jakande, ty han hade
icke en sådan inre urskiljningskraft som Leibniz.»
Som vi se, är det emellertid endast den kunskap, som
”ask
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
