Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. »De Cultu et Amore Dei»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
i inledningen till detta kapitel framhållit, att den också är
en medveten omdiktning af bibelns skapelsehistoria och att
Swedenborg redan i det första bibeltolkande verk, som han
skref efter sin afgörande Londonvision, frankände den all
sanning i de punkter, där den ej stämde med den uppenba-
rade skriften.
Det är klart, att man ur denna synpunkt trots prosafor-
men har full rätt att betrakta verket som ett led i den ska-
pelsediktning, som senrenässansen bragt på modet och som
här i Sverige haft sin typiske representant i Haquin Spe-
gel. Och man behöfver ej länge söka efter dess närmaste
förebild bland dessa skapelsedikter. Det är Miltons Para-
dise Lost.
Några yttre bevis för att Swedenborg känt Milton finnas
ej. Att han i ett bref till Erik Benzelius från år 17 n (Y.
A:s uppl. Is. 215) nämner Milton i en uppräkning af Eng-
lands förnämsta författare bevisar i sig själf föga. Det torde
vara ganska litet troligt, att han genom läsning känt alla
dessa författare — han nämner bland andra Shakspeare.
Antagligen har han excerperat listan ur något lärdt verk.
Men det är naturligtvis ytterst troligt, att han läst Milton
under sin vistelse i England eller också redan i Sverige
stiftat bekantskap med honom. Redan gamle Spegel citerar
ju Paradise Lost, och Dalin visar i sin Svenska Friheten,
som är ungefär samtidig med De Cultu et Amore Dei,
inflytanden därifrån. En närmare jämförelse mellan de båda
verken visar emellertid ovedersägligt, att Swedenborg känt
och influerats af Milton.
Man observerar till att börja med en viss likhet i de båda
verkens anläggning. De syssla båda lika mycket med striden
mellan Gud och Satan som med skapelsen och det första
människoparets öden. För båda är människan valplatsen för
kampen mellan de två världsprinciperna. De ha båda till
afsikt att inom den bibliska berättelsens ram ge uttryck åt
en teologisk-filosofisk världsåskådning. Och de medel, som
de härför använda, äro delvis de samma. Adams samtal med
intelligenserna ha sin motsvarighet i de långa samtal mellan
Adam och ängeln Raphael, som uppfylla flera böcker i
Paradise Lost, och genom hvilka vi få veta om jordens ska-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
