Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. »De Cultu et Amore Dei»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
som vakta lifsens träd, ha just till uppgift att hindra, att
det naturliga bryter in i det andliga. Det flammande svärdet
betyder de världsliga begären; så länge deras låga brinner
hos människan, kan hon ej inträda i himlen, hörst genom
Messias - om hvilkens ankomst Swedenborg med Apoka-
lypsen ser en profetia i orden om att kvinnans säd skall
söndertrampa ormens hufvud - kan djäfvulen slutligen be-
segras och människan återförenas med Dud.
I ett tillägg antyder emellertid Swedenborg, att skapelse-
historien bör sättas i närmare samband med Messias och
hans tillkommande rike, det himmelska Jerusalem. Iy hela
vår jord har ju endast skapats för himlens skull, och Gud
har velat, att vårt jordelif skulle vara en förskola till guds-
riket. Därför måste allt i den första skapelsen representera
detta vår jords och vårt släktes yttersta ändamål.
Det synes mig af de utförda delarne af De Cultu et Amore
Dei ganska tydligt framgå, att en plan liknande den, som
vi skymta i det ofvan’ refererade verket, närmast föresvafvat
Swedenborg. Att han tänkt sig syndafallet förklaradt just pa
detta sätt, framgår ju tydligt af en mängd ställen i De
Cultu et Amore Dei. Likheten med den uppfattning om
syndafallet, som redan möter oss i företalet till Principia
och som sedermera återvänder i Oeconomia och samtidiga
verk, är ju iögonenfallande. Men helt visst var det också,
redan då han skref De Cultu et Amore Dei, hans afsikt att
skildra ej blott huru människan förlorade paradiset och afbröt
förbindelsen med det gudomliga, utan också huru denna för-
bindelse återställes genom Kristus och människan till sist 1
det himmelska Jerusalem når skapelsens slutmål, återför
eningen med det gudomliga. Själfva verkets titel, De Cultu
et Amore Dei, förefaller ju ganska inadekvat, om man an-
tager, att Swedenborgs mening blott varit att skildra ska-
pelsen och syndafallet. _
För att kunna ge ett begrepp om hufvudinnehållet i De
Cultu et Amore Dei har jag vid mitt referat nödgats förbigå
de utförliga dialogerna mellan det första paret och ande-
väsendena, ehuru de faktiskt upptaga större delen af verket.
Ett närmare ingående på dem skulle dock endast leda ti
upprepningar, då vi redan känna så godt som alla de läror,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
