Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Filosofien i Oeconomia Regni Animalis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9i
att man dock kan säga, att han direkt öfvertagit den från
någon af sina föregångare. Den står i direkt samband med
hela hans filosofiska åskådning, är en nödvändig konsekvens
af hans vidhållande vid den fria viljan.
Då man talar om »rationalismen» i Swedenborgs system,
brukar man särskildt såsom exempel anföra hans lära om
de goda gärningarnas oundgänglighet för frälsningen. Det
är ju i viss mån riktigt. Det är tvifvelsutan i första hand
denna lära, som gett hans teologi dess praktiskt etiska prä-
gel, det är den, som tvungit honom att öfvergifva försonings-
läran, att öfver hufvud reducera Kristus’ betydelse vid fräls-
ningsverket och att till en viss grad omdana detta till en
rent moralisk process, där begreppen tro och nåd förlorat
det mesta af sin mysteriösa innebörd. Min framställning
torde dock ha visat, att det ej är på rationalistisk väg Swe-
denborg kommit fram till denna lära. Det är ej därför att
den lutherska dogmen om frälsningen genom tron allena synes
honom för mystisk, som han öfvergifvit den. Det är ej
heller i främsta rummet hans från fadern ärfda starka etiska in-
tresse, som här dikterat hans ståndpunkt. Han kunde ju då
ha nöjt sig med att såsom han betona den kristna kärleks-
verksamhetens betydelse, nödvändigheten af samband mellan
lif och lära, utan att direkt bryta med Luthers uppfattning af
frälsningsprocessen. Det är ej troligt, att han — såsom en
del teologiska författare bruka antaga — sväfvat i okunnig-
het om Luthers egen ställning till de goda verken och för-
blandat denna med den stelnade iöoo-talsortodoxiens. Jes-
per Swedberg hade ju ofta i sina skrifter framdragit citat
från Luther, där denne kraftigt inskärpte nödvändigheten
af ett verksamt kristligt lif, och ställt dem mot sin egen tids
»stortro».
Det var i själfva verket ett mystiskt behof, som i första
hand skapat hans uppfattning af frälsningsprocessen. Det
samband mellan gudomligt och mänskligt, som Luther tänkte
sig återställdt i det ögonblick syndaren genom nåden får
den frälsande tron, ville Swedenborg aldrig tänka sig helt
brustet genom syndafallet. Lika litet, som han kunde tro,
att mänskligheten genom Adams synd helt förlorat sin gåfva
af intuitivt skådande, lika litet kunde han försona sig med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
