Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den mekanistiska världsbilden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.2 8
tenskapliga resultat låtit rubba sig i sin kristna tro, sågo
med förfäran de farliga vapen mot religionen, som kunde
smidas ur det material deras forskning lämnat. De fruktade
naturligtvis också, att den moderna vetenskapen skulle dis-
krediteras genom att tagas till intäkt af fritänkarne. Det är
därför man i deras och deras anhängares skrifter ständigt
finner försök att åstadkomma en försoning mellan den nya
naturuppfattningen och bibelordet. Man bemödar sig att visa,
att denna långt ifrån att undergräfva tron på Gud och sjä-
lens odödlighet, tvärtom ger den nya och kraftiga stöd. I Eng-
land, där så godt som alla de framstående naturvetenskaps-
männen stodo på denna ståndpunkt, fick denna naturveten-
skapligt argumenterande apologetik kanske de flesta företrä-
darne. Den ofvannämnde Robert Boyle stiftade t. ex. i Lon-
don ett särskildt institut, där man genom offentliga föredrag
skulle påvisa, att den nya vetenskapen ej stod i strid med
trons viktigaste sanningar, utan tvärtom hade ett nödvändigt
sammanhang med dem.1 Man sökte sålunda genomgående
visa, att de nya idéerna om universums uppkomst punkt för
punkt stämde med skapelseläran i Genesis. I Swedenborgs
tidigaste kosmologiska afhandlingar hafva vi dylika försök
att på »naturligt» sätt påvisa sanningen i den mosaiska ska-
pelseläran. Skapelseveckan, paradiset, syndafloden, regnbå-
gens tillkomst, allt får genom den nya naturuppfattningen
sin tillfyllestgörande stadfästelse. »Ingen ting bör bifallas, som
icke Gudz ord och oryggeliga skiäl samtycka til», är refrängen.
I samband med denna egendomliga tidsströmning, som vid
hvarje steg framåt ängsligt skådar tillbaka för att ej tappa
kontakten med auktoriteterna och traditionerna, måste man
också se den filosof, som för samtid och eftervärld klarast
sammanfattade den empiriska forskningens tankevärld och vid
Newtons sida stod som seklets andliga lärofader, Locke. Vi
ha så mycket större anledning att något dröja vid honom,
som Essay concerning human understanding spelat en afgö-
rande roll i Swedenborgs utveckling och sträckt sina verk-
ningar långt in i hans teosofiska period.
Den uppfattning, som i Locke endast ser empiristen och
sensualisten och i hans hufvudverk blott en försiktigare
der neuer. Phil. I s. 304 (4:de uppl.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
