Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deraf decorteras.“ Deraf tyckes som pastor skulle hafva påyrkat så stort
boställe, som 1664 års resolution utfäst och bestämt, i hvars ställe man nu
gaf honom kronoräntan af ett halft hemman. Tomten i staden innehade
han enligt rådhusprotokollet 170b och ännu 1732. då staden nekade att
hålla åbvggnaderna derå, ehuru beslut om byggnad redan var fattadt
1702. Han måste likväl ej långt derefter mistat både tomt och hus. ty af
magistratens protokoll den 20 Jan. 1748 inhemtas, att staden då hyrde
2:ne rum åt kyrkoherden, och, da han begärde tomt och egor, lofvades
att man ville söka detta fullgöra. Hvart tomten i l:sta qvarteret med
sina abvggnader tagit vägen jemte den jord, hvilken efter landshöfdingens
resolution den 13 Okt. 1714 henne tillhörde, har jag ej fått upplyst af
stadens handlingar. 1748 den 30 April förklarade magistraten och
borgerskapet att, när de nya bjggnaderna på Hanebo] blifva förfallna,
de ville förskaffa en tomt i staden, der de conjunctim med
landtförsam-lingen ville försvarligen bygga kyrkoherdehusen, och sin halfva gård
Hanebol till stadens och bor ger skåpets nyttjande återtaga. Detta beslut
gick väl ej till alla delar i verkställighet, men 1756 blef Hanebols skog
i så måtto till nyttjande använd, att timmer der fälldes för byggnad af
hus i staden, hvilka icke tillhörde pastor. 1760 den 8 Nov. vägrades
betala hushyra för pastors emhetsrum i staden. 1762 anvisades
honom ett rum i komministershuset: men 1781 anordnades medel till
hushyra. Dermed fortfor till omkring 1821, då han fick rum ånyo i
komministershuset. I stället för penningelön till pastor, erbjöd borgerskapet
honom 1768 att räkna säden på åkern och deraf taga sin tionde årligen
samt tillika åtnjuta de förmåner och rättigheter, som sysslan i öfrigt
åtfölja.
Komministerstjensten i Åmål. hvilken icke tillkom förr än 1686!l,
förenades då med pedagogien, och fortfor denna sysslornas förening
9 Fr. Fryxell i Vermelandia ecclesiastica och efter honom Johan Hammarin i
stiftets Herdaminne uppgifva, att här varit komminister från stadens anläggning.
Så förhöll det sig icke. Pastorerna njöto komministerslönen af staden och landet,
jemte pastorslönen, de första 33 åren. I socknestämmo-protokollet den 9 Jan.
1686 läses: ”att hela församlingen kallade paedagogus 01. Dusinius till
kapellan. och pastor afstod godvilligt kapellans-skäppan. Församlingen kunde icke
taga till kapellan pastors hjelpeprest Sven Lungius, som äfven sökt sysslan,
för hans stora svaghet i Guds ords förkunnande." Lungiu- har likväl orätt blifvit
upptagen såsom komminister i Åmål, så af Fryxell som Hammarin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
