Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om penningevärdet på de olika tiderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Deras värde i Sverige har från denna tid bibehållit sig nästan
ofÖr-ändradt, nämligen omkring 5 mk. 70 p., senare 5 mk. 67 p. nu
gällande finskt mynt.
Dalern. Riksdalern utgjorde först jämnt 4 den tidens svenska
mark, oeh deraf blef det brukligt att kalla 4 svenska mark en daler.
Dalern innehöll sålunda 32 ore och öret 24 penningar. I samma
mon som markens värde sjönk, nedgick äfveu silfverdalem, ty en
daler silfvermynt motsvarade ständigt 4 svenska mark.
Uttrycket en tunna gvld betecknade 100,000 daler silfvermynt.
Koppar-dalern. Under Gustaf II Adolfs tid böljade man prägla
kopparmynt i stora fyrkantiga skifvor eller “plåtar". Afsigten härvid
var, att kopparmyntet i nominelt och metalliskt värde skulle följa
silfvermyntets värden. Men då man, genast i början präglade det
till ett högre nominelt värde, än det egentligen hade, så uppkom
en skilnad emellan silfverdalem och koppardalern. lledan år 1633
motsvarade 1 daler silfvermynt 2 daler kopparmynt; år 1649 var
olikheten 2 £ oeh år 1666 slutligen 3. Det sistnämnda värdet blef
sedan bestående, så att derefter 1 daler silfvermynt motsvarade 3
daler kopparmynt.
Silfver- och koppardalern sjönko sedan i jämn bredd i samma
förhållande som marken; men silfverriksdalern bibehöll sig oförändrad,
hufvudsakligast på den grund, att den samma på Hamburgs börs
utgjorde värdemätaren vid all beröring med utlandet. Åren 1674
—*1710 räknades på silfyerriksdalern 2 daler silfvermynt oeh 6 daler
kopparmynt. Men från år 1715 var silfverriksdalern (Hamburger
banko riksdalern) = 3 daler silfvermynt och 9 daler kopparmynt.
Irån år 1664 slogs i Sverige ett silfvermynt, som kallades Karolin
och i värde motsvarade omkring \ daler silfvermynt. Kopparplåtarne
åter gälde vanligen 6 daler kopparmynt, för hvilket värde sedermera
namnet Plåt bibehöll sig.
Om Karl XII:s “mynttecken" är intet att säga, ty de saknade
allt värde.
Ar 1776 faststäldes såsom rikets enda hufvudmynt den förra
riksdalern eller Specieriksdalern, hvilken delades i 48 skillingar.
Denna Gustaf III:s silfver-realisation bragte för en tid
peuninge-förhållandena på en stadig fot. Såväl derförinnan som äfven
derefter åstadkom sedelmyntet många förvecklingar.
Sedelmyntet. År 1701 hade Sveriges bank begynt utgifva så
kallade "Trausportsedlar", och från år 1726 började dessa blifva
ganska allmänna i rörelsen. Under Hattarnes regering nedgingo
dessa till sitt halfva värde och slutligen ännu lägre. De inlöstes
vid Gustaf III:s realisation till sitt halfva nominella värde, så att
18 daler kopparmynt motsvarade en silfverriksdaler. Då denna kurs
(18 daler kopparmynt eller 6 daler silfvermynt = 1 riksdaler specie)
under de föregående tiderna hade stadgat sig, så betecknade nu en
tunna, guld 16,666 silfverriksdaler.
Från år 1776 utgaf svenska banken riksdalerssedlar, hvilka till
ar 1809 bibenöllo sitt fulla värde, så att en riksdaler lanko = en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
