Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Finlands nyaste tid, från år 1809. Finland såsom stat i förening med Ryssland - 2. En blick på förhållandena i Finland efter 1812
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1857—1861, hvilket i många hänseenden är nära beslägtadt
med Kalevala.
Den fosterländska hog, som på nytt blifvit väckt genom
afhöljandet af dessa forntida minnesmärken, verkade på alla
områden för intellektuelt sträfvande. De sociala bristerna
framträdde allt tydligare och saknaden af en alla samhällsklasser
mägtigt sammanhållande nationalitet befans vara det
naturligaste hindret för ett kraftigt framåtskridande. Allt flcre
tidningar begynte utkomma såväl på svenska som finska; bland
de senare må nämnas Lönnrots tidskrift Mehiläinen (Uleåborg
1886, 1887, och i Helsingfors 1839, 1840), Maamiehen Ystävä
(Kuopio 1844) och framför allt Suometar, som några ynglingar
vid universitetet (P. Tikkanen, A. Ahlqvist, D. E. D.
Euro-paeus och A. Warelius) började utgifva 1847. Bland de
svenska må isynnerhet nämnas J. W. Snellmans i Kuopio
ut-gifna Saima (1844—1846) och Litteraturblad (1847—1849).
På det vetenskapliga området framträdde tidens riktning så i
filosofien, som i språkforskningen och historien. Den man, som
åt tidens sociala och nationella sträfvanden gaf den filosofiska
grundvalen, var Johan Wilhelm Snellman (född 1806,
skolrektor i Kuopio 1843—1849, sedan professor, slutligen senator),
hvilken såsom filösof, publicist och statsman har förvärfvat sig
ett äradt namn. Språkforskningen anslöt sig i främsta
rummet till studiet af eget språk. Matthias Alexander Castrén
(född i Tervola kapell af Kemi socken år 1813, förste
professor i finska språket 1851, dog 1852) gjorde vidsträckta
forskningsresor i de med finname beslägtade stammarnes
områden i norra Byssland och Sibirien 1841—1849 och lade
grunden till den Ural-altaiska språkforskningen. Samtidigt som
Castrén reste i norr, gjorde Georg August Wallin (född på
Aland 1811, död som professor i orientaliska språken 1852)
sin resa bland Arabiens beduiner och i andra trakter af
orienten 1843—1849. Bägge dessa män rycktes på samma
år genom en alltför tidig död från vetenskapens och
fosterlandets tjenst. På den finska grammatikens område arbetade,
förutom Lönnrot, äfven Fabian Collan (f 1851), Gustaf Erik
Eurén (f 1872), Gustaf Adolf Avellan (f 1859), andra att
förtiga. Bland historieforskarne äro anmärkningsvärdast: Johan
Jakob Tengström (professor i filosofi t 1858), som publicerade
de båda Gezeliernas biografier (1825 och 1833) samt anteck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
