Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Svenska väldets sista period, 1721—1809 - Senare Afdelningen. Konungaväldets period, 1771—1809 - 7. Slutet af Gustaf III:s regering, 1786—1792; Anjalaförbundet och Treåriga kriget, 1788—1790
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förstördes. Härifrån framrykte han småningom anda till Björkö
sund, utanför hvilket samtidigt (i början af Juni) äfven stora
flottan infann sig. De ryska flottorna, h vil ka hade ilhipit
från Jvronstadt och Bcval, jagades under flere dagar både åt
öster och vester, men fingo slutligen tillfälle att förena sig,
hverefter hertig Karl drog sig till Viborgska vikens utlopp.
Hit hemtade äfven konungen sin skärgård sflotta och hade för
afsigt att eröfra Trångsund, hvarest en afdelning af den ryska
skärgårdsflottan låg för ankar. Men då man märkte, att detta
var omöjligt, och då de ryska flottorna under tiden lagt sig
utanför Viborgska viken, blef den svenska flottan helt och
hållet instängd och begynte lida svår brist såväl på lifsmedel,
som dricksvatten. Största delen af rikets krigsmagt (14,000
man på marinflottan och 13,000 på skärgårdsflottan) hade
sålunda genom konungens obetänksamhet råkat ut för ett
nästan säkert förderf. Konungen sjelf och hans broder syntes
knappast mera kunna undgå fångenskapen; man säger, att
ryske amiralen TschitseJiagoiv redan lät på sitt fartyg
iordningställa den hytt, hvilken skulle emottaga den kunglige fången.
Under dylika. omständigheter var det intet annat råd, än att
till hvad pris som helst genombryta fiendernes linie. Den 3
Juli företogs detta djerfva försök emot ryssarnes venstra flygel
förbi Ristiniemi udde. Vinden var nordostlig. I spetsen
seglade sida vid sida linieskeppen uDristigheten“ och hämeenmaa
Styrbjörn; derefter följde hela den öfriga marinflottan och i
bredd med den samma äfven skärgårdsflottan, i hvars midt
äfven konungen på sin jala, med den kungliga flaggan hissad,
delade dagens faror. Den djerfva planen skulle fullständigt
hafva lyckats, om ej en oskickligt styrd svensk brännare hade
antändt de sista fartygen i svenskarnes egen linie, hvarvid^ uti
den täta krutröken en mängd fartyg råkade på grund. Sedan
man hunnit öppna sjön råkade flere fartyg i den förföljande
fiendens händer. Men de öfriga räddades dock, marinflottan
till Sveaborg och skärgårdsflottan med konungen till
Svensksund. Hela manfallet säges utgjort omkring 6,000 man. iMcn
de svenska vapnen hade ärofullt bestått den olika och farliga
striden.
Några dagar, senare vann konungen med sin
skärgårds-flotta en lysande seger, hvilken fullständigt godtgjorde den
senaste förlusten och påskyndade fredsslutet. Prinsen af Nassau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
