Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Svenska väldets sista period, 1721—1809 - Förra Afdelningen. Ständer-regeringen, 1721—1771 - 5. Adolf Fredriks regering, 1751—1771, samt en blick på tidens kulturförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under hela detta tidskifte (1722—1771) var svensken Algot
Scarin. hvilken i några mindre dissertationer äfven har
behandlat Finlands historia; men äfven på detta område var en
ny tid förestående, då den utmärkte finnen Henrik Gabriel
Forthan just nyss hade begynt sin verksamhet. Ett europeiskt
rykte ernådde redan vid seklets midt den äfven eljes från den
politiska skådeplatsen bekanta Johan Arekmholtz (född i
Helsingfors 1695, död i Stockholm 1777), isynnerhet genom sitt
stora verk om drottning Kristina (Mémoires de Christine, reine
de Suéde, Amsterdam 1751—1760). Äfven biskop Karl
Fredrik Mennander (född i Ilmola, biskop i’ Åbo 1757—1775,
derefter erkebiskop i Upsala 1775—1786) är att räknas till
antalet af dem, hvilka sträfvade för fosterländsk fornforskning.
Men tidehvarfvets förnämsta forskning var dock riktad åt
naturvetenskaperna, åt hvilka den store Linné i Sverige hade gifvit
nytt lif. Linnés inflytande nådde äfven till Finland. Hland
hans närmaste vänner var biskopen i Åbo, Johan Brovallius
(död år 1755), ryktbar ifrån tidehvarfvets partistrider, men
äfven inom det vetenskapliga området väl bekant på sin tid.
Ilikaså hade den nyss nämnde Mennander, Brovallii efterträdare
på biskopsstolen, varit Linnés lärjunge, då denne 1782 på
återfärden från sin lapska resa någon tid uppehöll sig i Åbo.
Men den största ryktbarheten nådde Peter Kalm (hemma från
Nerpes, professor i ekonomi vid Åbo universitet 1747—1779),
hvars på svenska författade “liesa i Norra Amerika“ blef
öfversatt till Europas förnämsta språk. Efter sin hemkomst
grundade han Åbo universitets botaniska trädgård och vårdade
derstädes de utländska växter, hvilka han hade hemtat med
sig från Amerika. Mindre utländsk ryktbarhet, men likväl
sina landsmäns utomordentliga erkännande ernådde Peter Adrian
Gadd (hemma från Birkkala, professor i kemi i Åbo 1761—
1797, död 1797), som genom oräkneliga dissertationer och andra
skrifter befordrade kännedomen om fosterlandet och dess
ekonomiska förkofran. Genom hans omtanke utvecklades t. ex.
tillverkningen af salpeter i en anmärkningsvärd grad, isynnerhet
i Österbotten, och såsom plantagedirektör i Finland gjorde han
försök med odlingen af färgväxter och andra nyttiga växtslag.
Äfven i allmän statsekonomi frambragte Finland under detta
tidehvarf en synnerligen framstående man, om hvars
verksamhet vid 1765 års riksdag vi redan tidigare talat. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
