Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Svenska väldets sista period, 1721—1809 - Förra Afdelningen. Ständer-regeringen, 1721—1771 - 4. Det ekonomiska och politiska tillståndet efter kriget, 1743—1751
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slog nämligen att arfprinsen om sommaren skulle göra ett
besök i Finland, och man hoppades på goda skäl, att detta
besök ånyo skulle upptända de undersåtliga känslorna. Men
af brist på tillgångar eller ock till följd af andra orsaker
lemnades äfven detta förslag slutligen derhän.
Under tiden hade de båda deputationerna om sommaren
1747 fatt sina betänkanden färdiga och af ständerna godkända.
Enligt försvarsdeputationens förslag hadc man redan begynt
befästa Degerby, hvilket värf uppdrogs åt konduktören Fredrik
Jakob Nordencreutz. Men derjämte hade Ehrensvärd uppgjort
ett fullständigt förslag, huru Finland härefter borde försvaras *
mot Rysslands öfvermagt. Förslagets hufvudsakliga innehåll
var, att finska gränsen skulle befästas med lämpliga
försvarsanstalter, så att man skulle kunna uppehålla fiendens anfall
så länge, till dess hjelp frän Sverige hann ankomma. För
detta ändamål skulle utanför Helsingfors uppföras en stark
sjöfästning till en säker nederlagsort för krigsförnödenheterna,
och en del af den svenska skärgårdsflottan stationeras
der-sammastädes. Sålunda skulle vid Finska vikens strand för
det svenska väldet en ny och fast hörnsten uppresas, hvars
namn skulle blifva Sveaborg. Derjämte skulle vid gränsen,
utanför Degerby, en annan mindre sjöfästning byggas på ön
Svartholm, Degerby sjelf göras till en gränsfästning vid
strandvägen, och till öfre vägens försvar äfven Lahtis by i Hollola
befästas. I Savolaks och Karelen ansågos särskilda
försvarsanstalter ännu på denna tid vara mindre af nöden, emedan
i alla fall ej någon större fiendtlig styrka kunde framtränga i
dessa vidsträckta ödemarker. Finlands reguliera trupper skulle
ökas till 22,000 man, och vid inträffande fara skulle från
Sverige öfverföras ytterligare 14,000 man hjelptrupper. Detta
Ehrensvärds förslag, som deputationen upptog såsom sitt eget,
vann i sina flesta delar riksdagens bifall, och till dess
verkställare utsågs samme man, frän hvilken det hade utgått.
Från denna tid fick Augustin Ehrensvärd i många år använda
sitt snille och sina kunskaper till fäderneslandets krigiska
utrustning. År 1749 påbörjades på Wargskärs sju holmar de
befästningar, som bilda det nu varande Sveaborg, och på det
angränsande fastlandet uppfördes mindre utanverk, genom hvilka
staden Helsingfors skulle försvaras från lands- och sjösidan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
