Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Reformationstiden, 1523—1617 - 6. Klubbekrigets tider, 1592—1600
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sammankommo Sveriges ständer i Stockholm i Juli 1599 och
afsatte helt och hållet Sigismund, lofvande likväl antaga hans
äldste son Wladislaw till konung, om denne skulle sändas till
Sverige för att uppfostras i lutherska läran. Vid samma
tillfälle beslöts äfven, att de finska herrarnes separatistiska regering
skulle kufvas med härsmagt. Hertig Karls förbittring emot
dessa hade i bredd med händelsernas gång stigit allt högre,
och det var att förmoda, att hans andra tåg till Finland skulle
blifva vida blodigare än det första. Men äfven Stålarm och
hans kamrater hade nu begynt visa öppen fiendtlighet. I
Januari 1599 hade de plötsligen kommit till Aland och intagit
Kastelholm, hvarifrån de sedan under hela våren oroade de
svenska kusterna. Och då hertigens nya befallningshafvande i
Österbotten, Augustinus Larsson, samlade fartyg och kanoner
till Mustasaari, seglade Axel Kurki dit pingsttiden och
bortförde alltsammans som byte. Vid denna tid var i Finland ett
rykte i omlopp; att hertigen var död. Men ständernas
nyssnämnda beslut och annalkandet af hertigens trupper skingrade
snart dessa toma förhoppningar.
Första dagarne i Augusti 1599 visade sig hertigens flotta
under anförande af Joachim Scheel utanför Kastelholm, hvars
kommendant, Salomon Ille, genast tvangs att gifva sig.
Härifrån sändes ständernas ombud till Finland för att erbjuda de
sista förlikningsvilkoren. Stålarm, hvars samvete redan begynt
fasa för de påfviska stämplingarna, skulle varit benägen till
försoning; men hans förslag förkastades. Lotten var sålunda
kastad. Ken 17 Augusti landsteg hertigen sjelf vid
Kärk-niemi i Sagu och förskingrade dagen derpå en liten afdelning
finskt rytteri i Halikko., Men sedan han fått kunskap om, att
den finska hufvudstyrkan befann sig i Åbo, steg han åter
ombord och landsteg för andra gången på samma ställe, hvarifrån
han två år tidigare hade anryckt mot Åbo. Då brände Axel
Kurki sitt läger och drog sig tillbaka till St. Mårtens socken,
lemnande Stålarm med några hundra mans besättning på Åbo
slott. Hertigen gaf Scheel i uppdrag att belägra slottet och
gick sjelf att med hufvudstyrkan förfölja Kurki. Ken 29
Augusti stod i St. Mårten en het strid, som aflopp sålunda,
att finnarne slutligen förskingrades, ehuru manfallet var lika
stort på hertigens sida. Axel Kurki och största clelen af hans
här flydde till Viborg; men en allmän förskräckelse utbredde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
