Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- I. De skilda stammarnes tidehvarf, till år 1157
- 3. Bjarmaland, Lappar och Kvener
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*
3. lijarnialaud, Lappar och Kveiicr.
%
De Karelare, som stannat qvar vid Hvita hafvets stränder,
synas derstädes hafva grundlagt ett vidsträckt rike, hvars
medelpunkt var i närheten af Dvina-flodens mynning.
Norrmannen Other, som i medlet af 9:de seklet hade gjort en
upptäcktsresa längs kusten af Lappland ända till Hvita hafvet,
ger den första underrättelsen om detta samhälle och kallar
folket: Beormer eller Bjärmer, troligen af namnet Pcnnier.
Med detta namn omnämnas de äfven senare af Skandinaverna,
och redan på grund häraf kan man antaga, att Karelame uti
Bjarmaland hade bragt under sitt välde hela permiska
folkstammen: Syrjänerna, Wotjakerna och rermjakerna, hvilkas
boningsplatser sträckte sig längs med Wytshegdas och Kamas
tillflöden. Men det är äfven eljes kändt, att just längs dessa
floder en liflig handel drefs frän Bulgarernas rike till trakterna
af Dvina, och att Bjarmerna genom denna handel förvärfvade
sig betydliga rikedomar. Ryktet om Bjarmalands rikedom
utbredde sig nu snart till Norge och lockade dess vikingar att
företaga färder dit, såväl för handel, som för att plundra.
Redan Harald Hårfagers son, Erik Blodyxa, gjorde omkring år
920 ett sådant plundringståg; men ryktbarast är det tåg,
hvilket en norrman .Karli och hans broder Gunnstein, samt
Finnmarkens förläningsman Thorer Hund gemensamt företogo
till Dvinas mynning år 1026. Sedan de derstädes köpt en
myckenhet sobel- och bäfverskinn samt annat pelsverk,
land-stego de åter en natt i hemlighet och gingo att plundra
Bjar-mernas heliga begrafningsplats, som låg i en lund och var
omgifven med en hög skidgård. Det berättas, att Bjarmerna
hade för sed att alltid vid en rik mans död skifta hans
egendom i två delar, så att arfvingarne fingo den ena delen, men
den andra deremot gafs med åt den döde till Tuonela
(underjorden), dét vill säga nedgräfdes bland mullen i hans grafhög.
Men i midten af begrafningsplatsen var guden Jumalas bild,
“Jotnali11, på hvars knän hvilade en silfverskål, full af
silfver-mynt, och kring hvars hals hängde en tung, dyrbar kedja.
Hvarje natt höllo sex bjarmer, två i gången, vakt vid detta
heliga ställe; men de norska plundrarne begagnade sig af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 13:59:14 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kyfihist/0014.html
