Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. »Sveriges förste konstitutionelle konung.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tidsenligare kommunalorganisation på själfstyrelseprincipens
grundval. Tanken föres då lätt öfver till den nyvordne
konungens och hans samtids ställning till konstitutionella
begrepp och konstitutionellt styrelsesätt.
»En konstitutionell styrelse, offentlighet i alla ärenden, lagbundenhet i alla former, tryckfrihet utan intrång af de makthafvande, hvilkas gärningar det offentliga ordet skall kontrollera, ansvarighet för de styrande i alla led såväl inför folkets representation vid riksdagen som inför den allmänna rättskänslan, allt detta ägde Sverge enligt de lagar
hvilka stiftades 1809». Men länge var det endast på papperet,
det svenska folket var innehafvare af dessa medborgerliga
förmåner och rättigheter. Det var nämligen först efter en
ihärdig kamp inom representation och präss – först och
främst i Lars Johan Hiertas Aftonblad – i synnerhet under
30- och 40-talen och under påverkningar från stora folkrörelser och tilldragelser i Europa, som det lyckades den svenska
liberalismen genomdrifva ett förverkligande i större eller
mindre utsträckning af 1809 års ofvan antydda grundsatser.
På Karl XV:s regerings och den De Geerska ministärens
lott föll att äfven på betydelsefulla områden i dessa hänseenden
skörda och bärga in frukterna af många föregående generationers och mäns sträfvanden och strider.
Samma år, under hvilket Oskar I, som i mångt och mycket
icke kan frånkännas tendenser till allenastyrande, gick hädan,
och »Sveriges förste konstitutionelle konung» Karl XV besteg tronen, inföll femtionde årsdagen af den svenska konstitutionens tillkomst. Det var ett sammanträffande, hvarpå
man nästan känner sig frestad tillämpa det bekanta uttrycket
om en händelse, som ser ut som en tanke.
Intrycken af striderna mot allenastyrandet och för ett
konstitutionell styrelsesätt voro 1859 alltför färska, för att
icke äfven hos den stora allmänheten utanför de medvetet
frisinnades, de konstitutionelt och politiskt vaknes och intresserades kretsar skulle förefinnas ett lifligare intresse och
klarare förstående af betydelsen af 1809 års grundlagar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
