Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. »Sveriges förste konstitutionelle konung.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men det hade då i icke oväsentlig grad varit de trots alla förföljelser och trakasserier allt talrikare baptisternas fasta och
orubbliga vidblifvande vid sin öfvertygelse, som tvingade statsmakterna att ändtligen taga ett första mera afsevärdt steg in på
religionsfrihetens bana. Hvad som väl ock gjorde sitt till att
väcka den allmänna opinionen, var den skandalösa uppmärksamhet landet ådrog sig, då kort efter ofvannämnda afslag från
ständernas sida svea hofrätt dömde sex kvinnor i Stockholm
till landsflykt, därför att de »affallit» till katolska läran.
På grundvalen af det af Günther vid förra riksdagen framlagda, men då som sagdt fallna förslaget utarbetade nu
den nye justitiestatsministern Louis de Geer jämte ecklesiastikministern Henning Hamilton förslag om rätt till utträde
ur statskyrkan och till ändrade ansvarsbestämmelser för
utspridande af villfarande läror. Landsförvisningsstraffet såg
då ändtligen åtminstone för svenska medborgare sina sista
dagar, men förslagen voro i öfrigt ej fullt så liberala som
de Güntherska. De voro ej annat än halfmesyrer, men förmodligen skulle under ståndstiden ej funnits utsikt att vinna
mera. Ständerna togo dem ock utan de liberalare ändringar
lagutskottet här och hvar förordat.
I många afseenden voro ock eftergifterna i de genomförda
förslagen nästan endast att betrakta som en parodi på religionsfrihet. Så t. ex. måste den, som ville utträda ur
statskyrkan, först underkasta sig varning inför domkapitlet
eller dess ombud. Och den, som offentligt förkunnade eller
till annans förledande annorledes utspridde lärosatser stridande mot »rena» evangeliska läran, skulle umgälla det med
rätt stora böter och fängelse.
Ohållbarheten af dylika lagstiftningsprinciper visade sig
snart, och det dröjde icke heller längre än till resp. 1869
och 1873, förrän afsevärda förändringar i dessa nya författningar måste vidtagas.
Nya banor afsågos ock att öppnas genom de nya kommunal-författningar, som, kontrasignerade af dåvarande civilministern
H. G. Lagerstråle, blefvo utfärdade den 21 mars 1862.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
