Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. »Sveriges förste konstitutionelle konung.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lagverk voro genomträngda af en human anda och aktning
för människovärdet, som på samma gång var ett uttryck
för tidens liberalare åskådningar och ett arf från
upplysningstidehvarfvets upphöjda tänkesätt och ädla sinnelag.
Men därför mötte de ock från de reaktionära och konservativa
samhällsintressenas sida ett envist öppet motstånd
eller en förhalningspolitik, som vållade att kommitténs förslag
ej blefvo omsatta i positiva lagstiftningsresultat. Men
motståndet kunde dock icke förhindra, att de blefvo grundvalar
för följande årtiondens lagstiftningsarbete, en källa,
hvarur lagstiftarne alltjämnt öst och ännu med aktning
uppsöka, i ty att de voro förenade med utredningar och
uttalanden, som räknas till det yppersta i svensk rättsvetenskaplig
litteratur.
Johan Gabriel Richert blef ock den ledande mannen i den
s. k. förstärkta lagberedningen och i den nya lagberedningen
af år 1845.
Men man förifrar sig sannerligen aldrig med reformers
genomförande här i landet, och ännu långsammare gick det under
ståndsriksdagarna, då två så återhållande makter som adeln
och prästerskapet kunde göra sitt inflytande gällande till
förfång för allt raskare framstegsarbete. Man hade ock hunnit ett
stycke in på 1850-talet, innan enskilda motioner och senare
äfven regeringsfÖrslag lyckades resultera i genomförda
lagstiftningsreformer, i allt väsentligt byggda på grundsatser
häfdade af lagkommittén och ofvannämnda lagberedningar.
Här må anföras några exempel, tillika ägnade att belysa
den i mångfaldiga, äfven kulturella och humanitära afseenden
efterblifna ståndpunkt den svenska kriminallagstiftningen
intog. Först vid 1853-54 årens riksdag blefvo spö- och
risstraffen fullständigt afskaffade. – Ända till förordningen
den 10 juni 1841 hade dessa straff äfven användts som förvandlingsstraff
vid bristande tillgångar till böters gäldande. Först
genom samma 1841 års förordning blefvo alla kvalificerade
dödsstraff afskaffade, d. v. s. den gamla missgärningsbalkens
många rafflande och raffineradt utspekulerade påbud om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
