Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 3 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att roa honom med eta liten nyhet, ty, efter han*
▼arit vid Medevi i somras, trodde jag han kände
Rosina, (Ah ha! — sade Axel halfhögt —
alldeles somjag trodde) och med posten hade jag bref
af henne, deri hon berättade mig, att hon som i
skulle stå brud. Men jag ser, att du hade
rätt, nir du bad mig icke tala till honom,
ty,bara for det jag råkade saga de fattiga orden, blef
han så grufligen ond, att han blef först blek som
ett lik och sedan eldröd i ansigtet; ögonen
flammade som två ljuslågor i mörkret, och han sade
bara: ”Nu är det nog!” och rusade ur rummet,
eom en rigtig galning. Så gick det till, och Gud
bevare dig, min kära Axel, att någonsin mer i all
flin dar — —
— Nej, spara edra moraler, Tante! Nog vet
den, som bättre behöfde dem; men vår Herre,
ar nådig och ser väl till, att dumhet och oförnuft
äro utom villjans grånsor.
— Ja! — suckade Tanten andäktigt, 6om icke
det minsta tog detta åt sig — Det gör han viast!
Det gör han visserligen, den nådige Guden.
Nu återkommo flere af gårdsfolket, som varit
nte med bloss, för att söka Theodor; men deras
efterspaningar hade varit alldeles fruktlösa»
A-xel gick tyst och med tungt sinne upp i sina
rum. Att han flck gälda äfven denna afton med
an häftig och mattande blodstörtning, var pålag-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
