Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 3 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dérpå, var hon nu på den vackra, ensliga vagett
iili OÖensberg och fortsatte den omedvetet och
med hufvudet fullt af helt andra tankar. Men
hennes väg hade gått förbi Theodors fenster.
Uppjagad af sin oro, hade han länge gått fram
och åter i sina rum, då anblicken af Rosina, sagta
vandrande förbi hans fenster, slog honom med
blixtens häftiga verkan. Han öfverlade ett par
minuter taed sig sjelf, om han bröt sitt löfte
till Axel eller icke, i fall han nu skyndade efter
henne.
— Nej! — sade han, med gnistrande ögon —
Nej, det var blott för i gar ajtons jag lofvade
honom att undvika henne; — icke för i dag! —
Nej, nu måste jag tala med henne! Nu eller al«
drig! — Jag säg en skymt af henne i går* Hon
gick vid hans sida, — han, som icke är hennes
bror! — Nu fir hon ensam. Nu, eller aldrig, skall
hon välja mellan oss!.
Han kastade hastigt’ en morgonrock på sig
och tog —- God vêt bäst, méd hvad för tankar —
en laddad pistol t bröstfickan och ilade efter Ro*
sina, som dock fått ett teraligt försprång, emedan
man ofta går fort nog, när hufvudet är så fullt
af tankar, att man går utan all besinning, hvart
det bär. Rosina vaknade först ur sina sorgliga
drömmar, när hon hörde snabba steg baköm sIg.
En viss förskräckelse, men åfven en sorts glädje,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
