Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och hemskt, Ii vilket äfveii hade sin orsak dem ti,
Bit hans skratt aldrig kom af lijc eller skämt,
utan af bittert hån»
— Nu förstår jag någorlunda deras
vanmägti-ga försök: — tilläde han — De tro mig således
vansinnig, ha, ha! — Och hvad tro de om sig
•jelfca? — Jag har nästan anat något sådant.
Jag tror mig ha sagt det en gång till henne, den
goda, deu sköna, den tjusande, — som lade sin
hand på min brännande patina oeh gjorde det
lognt iuauför oeh lofvade, att hon ville Ilska
mig — evigt — om jag gjorde henne till villjes.
— Lofvade Rosina det? frågade Axel med
yttre lugn, men iore förvåning.
— Ja vä), och hon skall äfven hålla ord, nar
hon genomläst detta bref.
Han tog nu upp brefvet, betraktad* det myc~
ket noga, vände det p& alla sidor, tycktes förlora
i dess åskådande, oeh, när detta varåt ganska
länge, tryckte han det plötsligt till sina läppar
och räckte det sedan, med ett mild t och
forkla-radt leende, till Axel. Axel rar villrådig ett
ö-gonblick, om han skulle taga brefvet eller ieke.
D& utropade Theodor oeh föll i Axels famn:
— Vän, jag liar pröfvat dig! Du ville icke
röf-va ifrån mig detta kära, olyckliga bref. Jag har
en hel minut räckt det Ull dig, utan att du
tagit det. — Du menar ärligt med mig. Du me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
