Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skat medhela sitt hjertas varma; men ni är déft
första, till hvilken hon" det förtror, och troligen
äftfen deV sista, ty mer än en gång må dylika
ord’aldrig halka öfver^gafhla Doras vittnade
lap-par. * ’ 1 :
^ Min arma, ga-nfla* Dora;* hvad du måate li-’
dit för tnarter hela ditt långa^lif igenom, att blott
hafva älskat en dag, och Sedäni öf v> erlem naitill
en annan föremålet för din kärlek!
’/*- Åh nej! — svarade Dora med undergifven^
het — Det lugna, rena s&uivetetoefr vanan, att vara
iröjd med ödets gång och Herraös villja,
gjorde-mig snart åter iugh och nöjd. ’ ’ ■* * . ’
: m — 8ade Axel, uppstigande — såravefte,
unttergif venhet, ödmjukhet för Försynens villja* nej,1
nej, det räcker Icke till att iugna, då mån täftker
sig den mair älskar i en annans famn!
Dorå teg länge. Axel gick raéd Jinga’ sfeg"
och korslagda armar samt sänkt, mörk blick fram
och åter på golfvet. Slutligen tog Dora OTdet:
" — Min unga Herre — sade hon — förlåt
gamla Dora en fråga! Besvara eller besvara den
icke, lika godt; men tag den icke illa upp! Hvad
är det, som’grämer min unga husbonde? ’
— Att jag älskar en flicka, Dora! Jag, Axel,
Axel Löwenstern, jagäbkar en qvinna, som älskar
en annan. Förstår du, gamla, livad -det.vill säga?
Minns du mig sedan mina spädaste år? Minns du
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
