Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och den vemodiga saknad* suck framträngde, som
Sfven den minsta påminnelse om Amalia
uppjagar ur mitt bröst.
— Och denna din cousin — Siskar dig? — fri«
gade jag, efter en liten tystnad.
— O, ja, ganska mycket! — svarade hon, högst
förlagen.
—- Och du älskar honom tillbaka? — frågade
jag, med gamma känsla ungefär, som nar maa
längtat efter ett bref, får det, ar färdig att mred
yttersta otålighet bryta sigillet och — finne*
det adresseradt till en annan.
— O, nej! — svarade Julchen med naiv hastiga |
Ijet — Tvärtom, han plågar mig.
— Och jag — 0gar jag dig?
— Nej! — svarade Julchen, nästan ovillkorligt
och utan att tanka derpå; men hon ateg på sam-*
ma gång upp för att gå.
—- Nej, Julchen! — bad jag — Ännu icke, blott
en fråga till! — Skulle du kunna älska mig?
—- Jag *et inte. <■— sade hon och vände
anletet ifrån mig. Men na gick hon, och jag — holk
henne icke qyar; men för min själ sväfvade den j
tanken, att, sedan jag såg Amalia träda in i Ulfs-*
borgs gamla capell, har aldrig någon qvinna gjort
ett så lifligt intryck på mig, som denna, för mig*
alldeles okända, Tyska flicka. Det var, ehuru
e-lika till sin natur, lika ovintadt, lika litet berifc*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
