Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Frisk till både kropp och själ," svarade
Gaubi-neau i det han med näsduken torkade svettperlorna
från sin skalliga hjessa. "Men ett dystert svårmod har
i en hast bemäktigat sig mig. En aning inom mig
säger, att Jean Alexis Felix Gaubineau innan qvällen
för alltid upphört att dricka grogg, berätta sina
historier och kommendera en af våra vackraste fregatter.
Icke sannt Hasselberg?"
"Nej så millioner sju hundra skock upp och
nedvända både stora och små det blir någonting utaf,"
utropade förvaltaren med öfvertygelsens hela värme.
"Det der är en historia, som jag alls inte vill ha
något med att göra. Ni lefver till ni minst blir hundra
år, det vill jag svära på. Kom ihåg edra gods, edra
många underhafvande, alla edra vänner. Slå bort de
der tankarne, kapten Gaubineau, det råder er gamle
vän er till."
Gaubineau smålog, men leendet var ej det
vanliga, godmodiga, utan snarlikt ett hån.
"Det är just på mina gods och mina vänner jag
i denna stund tänker," svarade han. "Var god och
fatta edra glas mina herrar! Innan jag snart drabbar
samman med fienden, vill jag uppgöra mitt testamente.
Ingen af er, mine herrar, skall gamle Gaubineau
förglömma. Hvar och af er skall hafva ett minne utaf
mig, och om jag ej kan göra er till rika, så skall jag
dock göra er till förmögna män."
Kaptenen tömde sitt glas och gaf befallning åt
pursern att hemta nödigt skrifbehör. Sedan
förvaltaren återkommit dermed, tillsade kaptenen honom att
taga plats vid bordet samt att efter hans diktamen
nedskrifva hans yttersta vilja. Sjelf tog kaptenen plats
på flaggkistan och riktade allt emellanåt blicken öfver
relingen utåt hafvet liksom ville han för alltid taga
afsked af dessa vågor, som burit honom under åratal,
och med hvilka hela hans varelse tycktes förenad.
Officerarne jemte läkaren stodo i en krets
omkring kaptenen och tycktes med otålighet afvakta
slutet på det komiska uppträdet. Kaptenens ansigte ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
