Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Blott en tredjedel af kompaniernas krutförråd kunde anses
för »god och stark», och därmed voro kruthornen fyllda. Åter-
stoden däremot var så svag, att jägarnes kulor på 200 stegs
afstånd icke slogo igenom målskjutningstaflan. Denna sämre
del lämnade därjämte så mycket slagg efter sig i pipan, att
den måste viskas efter hvartannat skott för att kulan skulle gå
ned.! Seyersted skrifver också i sitt ofvan anförda bref till
öfverkrigskommissionen, att de norska trupperna, på några få
bataljoner när, haft gamla, eländiga gevär och gammalt, grott,
förlegadt krut utan kraft, då svenskarne däremot haft goda,
nya gevär och fint reffelkrut i sina muskötpatroner.
Äfven de norska truppernas beklädnad lämnade mycket
öfrigt att önska. Slitningstiden för den större munderingen
var vid de värfvade regementena tre är, vid de nationala tolf,
hvarefter munderingen gafs åt landtvärnet. Att uniformer,
som brukats så länge, ej skulle kunna hålla under en flera
månaders kantonering och därpå följande fälttåg, i hvilket
trupperna nästan ständigt måste bivackera, är naturligt. Och
materialier till nya kunde icke anskaffas, i första rummet af
brist på klingande mynt och därnäst till följd af blockaden.
Visserligen lyckades prins Kristian upphandla i England ett
större parti kläde och lärft. Men det kom först i slutet af
augusti till Köpenhamn och hade sålunda, om kriget blifvit
fortsatt, värsta resan kvar. .? När fälttåget började, voro där-
för manskapets munderingar så slitna, att många soldater
föredrogo, för att icke gå alldeles nakna, att nyttja egna
kläder. I fråga om beklädnaden kunde därför arméen på intet
vis anses rustad för ett höstfälttåg. Vid svenska arméen åter var
förhållandet, tack vare de stora subsidierna, ett annat. I syn-
nerhet voro de regementen, som återkommo från tyska fälttåget,
väl försedda. Då Karl Johan den 25 augusti, d. v. s. efter
norska fälttågets slut, inspekterat Sandels och Boijes fördel-
ningar, skref han till konungen, att »dessa truppers beväpning,
beklädnad och utredning är fullkomlig»?
Den norska arméens största brist var dock bristen på pro-
viant. Sedan blockaden i slutet af april på allvar tog sin början,
kunde endast helt obetydligt med säd importeras. I början
! V. Ödegaard, Norske Jegercorps’s historie 17SS—185S, Kristiania 1890.
" Sörensen, II, sid. 295. Jämför Mankell, sid. 38
" Schinkel-Bergman, VIII delen, sid. 350.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
