Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fortare framåt trots alla hans påminnelser. »Allt brister här
i ordning», skref Feuquières, »om jag hade känt fjerdedelen
af allt det elände, som jag nu ser, skulle jag hafva varit
den förste att ursäkta de svårigheter, öfver hvilka jag
beklagat mig.» Ändtligen den 16 augusti kom hären fram till
Knäred. Man förhörde presten derstädes, om han hade sig
något bekant om Duncams rörelser. Men han visste
ingenting. Af den häftiga marschen voro både folk och hästar
alldeles uttröttade, och ännu hade man tre mil qvar till
Halmstad. De fleste af generalerna rådde derför konungen
att stanna vid Knäred öfver natten för att låta trupperna
få hvila. Några bland dem voro af den åsigten, att ett
vidare framryckande skulle föranleda Duncam att rifva
broarna öfver Genevads å och Fylle å, för att söka sig åter till
Skåne på en omväg norrut. General Ascheberg var ensam
af annan åsigt och ansåg att tåget ofördröjligen borde
fortsättas. När han fick tillfälle att tala vid konungen i enrum,
framlade han än en gång sina skäl. Stannade man qvar i
Knäred öfver natten, kunde Duncam få tid att draga sig
tillbaka öfver Lagan, och då vore han oåtkomlig för de
svenska vapnen. Konungen, som hela tiden endast grubblat
öfver bästa sättet att hindra detta och redan för sådant
ändamål marscherat en två dagsmarschers omväg, lyssnade
villigt till detta råd. Han befalde, att ridande bud genast
skulle affärdas till landshöfdingarne i de tillgränsande länen,
med order att uppbåda allmogen för att stänga vägen för
Duncam, om han skulle taga den befarade omvägen norrut.
Samtidigt sändes sextio ryttare att förstöra bron öfver
Lagan vid Laholm. Sedan detta var skedt och hästarna fått
ett godt foder samt folket hemtat någon hvila,
gaf konungen befallning om uppbrott. Det började redan skymma.
Ett par timmar före dager, den 17 augusti, intågade
hären på stora vägen från Helsingborg. Först kommo ryttarne,
klädda i bredskyggiga filthattar, korta lifrockar af gult kläde
eller elghud, vida byxor och grofva ryttarstöflar. I gula
lädergehäng öfver axeln hängde deras långa huggvärjor;
framför sadelknappen voro de långa ryttarpistolerna
instuckna. Sedan följde fotfolket, nästan lika klädt som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
