Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nätter, och när de nu fingo se, huru deras kamrater stupade
rundt omkring dem, medan de sjelfva icke kunde skjuta af
brist på ammunition, började de att »stjäla sig i mörkret undan».
Slutligen, då fienden efter nära två timmars fäktande trängde
upp i bastionen, togo bergsknektarne liksom vestgötarne till
flykten, i stället för att kasta om musköten och gå löst på
fienden med värjorna.
Striden rasade sedermera ännu omkring en timme på
gatorna. Småningom lyckades det för fienden att bana sig väg
äfven genom den norra porten, och nu vardt försvaret hopplöst.
Vid norra porten hade den tappre Metstake fört befälet. Då
fienden sökte arbeta sig fram genom palissaderna, hade han
gjort ett kraftigt utfall. Men fienden hade varit honom
öfvermäktig, och han hade tvungits att vika tillbaka. Under återtåget
hade hans trupp råkat i oordning; fienden hade trängt efter
och lyckats komma in genom porten, samtidigt med de
försvarande. Det var alltså intet annat öfrigt för dem, som ännu
kämpade på gatorna, än att taga sin tillflykt till slottet. Detta
lyckades äfven för största delen, hvarefter träbroarna, som ledde
öfver den breda slottsgrafven, uppbrändes. Klockan var då
ett på natten. Svenskarne hade förlorat omkring fyrahundra
man i döda och fångna, danskarne icke mera än omkring
60 man, deribland likväl den tappre öfversten La Haye, som
stupat under gatustriden.
Danskarne riktade nu sitt anfall mot slottet. Detta hade
starka murar innanför den breda grafven, och dess besättning,
som ännu räknade öfver tusen man, var rikligt försedd med
lifsmedel och ammunition. Slottets intagande kunde derför icke
blifva något hastverk, allrahelst som de försvarande gjorde
tappert motstånd. Danskarne började visserligen redan den
13 juli att uppkasta sina löpgrafvar, men utrymmet mellan
staden och slottsgrafvarna var så trångt, att arbetet med
dem framskred mycket långsamt. Många arbetare
bortrycktes också af besättningens eld. Då sårades till all olycka
den tappre Metstake under ett nattligt utfall så svårt, att han
strax derefter dog, och med hans bortgång miste försvaret
sin egentliga seghet. Danskarne, som icke längre oroades
af hans utfall, lyckades uppställa grofva kanoner och mörsare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
