Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och till »kategorien av överflödiga mänskliga
inrättningar» hänför han även hela konsten. Liksom Luther
tusen år senare endast hade hånfulla ord till övers
för en Kopernikus, så utropar redan Augustinus:
»det vore mig bättre att jag aldrig hört namnet
Demokrit». Sin teoretiska och definitiva utformning
får den kyrkliga värderingen av vetenskapen genom
Thomas ab Aquino, som en gång för alla fastslår,
att filosofin endast äger existensberättigande, för så
vitt den uppträder som ancilla ecclesiæ, som kyrkans
tjänstepiga, vilket med andra ord vill säga, att det
mänskliga tänkandet skall för all framtid vara bundet
av kristna dogmer, som antagits i tider av den
djupaste mänskoförnedring genom majoritetsbeslut
av biskopar, som i många fall icke kunde läsa och
skriva [1]. Ungefär vid samma tid som Thomas ab
Aquino verkade, år 1209, utgav kyrkomötet i Paris
en ukas, som förbjöd munkarna att läsa
naturvetenskapliga skrifter, enär dessa voro syndiga. Sedan
dess ha sjuhundra år förflutit; men man behöver
endast observera den hållning, som vår tids
prästerskap, det må nu vara protestantiskt eller katolskt,
intar emot vetenskapen och dess tillgodogörande
av folkets breda lager för att inse, att kyrkans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
