395 (Kristendomen förr och nu)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tänkare och män med politisk begåvning fördes till
stupstocken eller kastades för långa år av sin
mannaålder i fängelse eller måste som emigranter fly till
andra länder. I alla dessa fall drabbades
avkomlingarna av ett mycket hårt slag. Så gjorde kyrkan,
sedan hon först tagit de förnäma naturerna
tillfånga och dömt dem till cälibat, en annan rörelse
med sitt ofantliga nät: denna gång fiskade hon i
det lönliga och fångade dem, som voro de
oförskräcktaste sanningssökarna och de bästa
intelligenserna och som därför skulle ha varit de lämpligaste
färäldrarna till en hög civilisation. Även om det ej
betydde ett direkt avbrott i släktkontinuiteten, så
var det dock ett mycket hårt slag, som kyrkan
tillfogade dessa mäns avkomlingar, men de individer,
som hon vid sådana tillfällen bevarade för att
uppdraga kommande generationer, voro de servila [1],

[1] Servilism inför den världsliga överheten har
redan mycket tidigt varit ett utmärkande drag hos
kristendomens bekännare. Wendland (anf. arb., sid. 146—147) yttrar
härom följande: »Avgörande var Pauli positiva värdering av
staten. Det välvilliga bedömandet av statsmakten framträder
tydligt i Lukas’ skrifter och i det fjärde evangeliet. I första
Petrusbreyet förmanas till lojal hållning även i tider av
förföljelse, och till foglighetens plikt, även om överheten gör
orätt. Plägseden att under gudstjänsten bedja för kejsaren och
överheten är tidigt bestyrkt för de kristna församlingarna. Om
det redan i de statsvänliga utsagorna spelat med
skriftställarberäkning och apologetisk tendens, så har till fullo den senare
apologetiken med beräknad avsikt betonat lojaliteten. Den har
upprepat de ovannämnda grundsatserna, ja den har påstått, att
de kristna voro de trognaste och bästa undersåtarna, att genom
dem mänsklighetens allmänna tillstånd blivit höjt och rikets
bestånd säkrat; ja många apologeter framställde kristendomen
och romarriket som bundsförvanter». — Enligt Harnack gick
en av hednavärldens vanligaste beskyllningar mot de kristna ut
på, att de lade i dagen en blandning av ödmjukhet och
fräckhet; man jämföre härmed våra dagars kristna läsartyp!

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 13:22:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/krfon/0409.html

		Kristendomen förr och nu / 395 (1911) Author: Bengt Lidforss Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|