Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fullkomliga visdomens sol». Likheten med Lukasevangelistens
berättelse är ju lika påtaglig som det är
säkert att lånet här ligger på den kristna sidan.
Legenden om Jesu frestelse av djävulen har i
de indiska urkunderna en motsvarighet, som visar
mycket detaljerade överensstämmelser. I båda fallen
föregås frestelsen av ett förhärligande: hos
evangelisterna omtalas dopet och röster från himmelen;
i Lalita Vistara tar Buddha ett bad i floden, sätter
sig vid foten av ett träd och beslutar att icke stiga
upp förr än den inre upplysningen kommit honom
till del, varpå himmelens invånare utbrista i
obeskrivlig fröjd. I båda fallen försiggår frestelsen i
ensamheten, så väl Jesus som Buddha ha omedelbart
innan de frestas undergått en lång fastetid, och
deras hunger lämnar djävulen en angreppspunkt; i
båda fallen drar han sina färde med oförrättat
ärende, men väntar på ett gynnsammare tillfälle.
Både Jesus och Buddha hyllas efter segern, den
förre av änglarna, den senare av gudar och djur.
Ett ställe i evangelierna, som — i likhet med så
många andra stycken i dessa skrifter — verkar som
en senare inskjuten tillsats, är Lukasevangelistens
berättelse om kvinnan, vilken — då Jesus talar om
den orena anden, som går och tager med sig sju
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>