Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Fred med Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det är bra länge sedan historien har att berätta om något krig,
som börjats utan uppgifven anledning. Förevändningar, hvilka för lätt
ledda ögon se ut som skäl, saknas aldrig. Man rusar icke på vildt.
Först säger man: du har orätt, jag har rätt. Sedan smäller det. Den
anfallande är part, domare och bödel.
Hvad skulle vi svara själfve den öfvermäktige moskoviten, om han
talade till oss som storsvensken talar till Norge?
Alldeles som norrmännen nu omsider beslutit sig för att svara på
våra hotelser - de rusta sig till försvar.
* *
*
Kan hända skulle norrmännen kunnat smälta det länge sedan
framfarna, inberäknadt statsministern Åkerhjelms bevingade hot, uttaladt inför
ett hundratal senatorer våren 1891: »få vi blott de 90 dagarne, skola
vi tala svenska med norrmännen». Men riksdagens uppträdande 1895
med sin revisionsfullmakt och sina kreditivhöjningar åt svenska regeringen
ha gjort norrmännen beslutne att gifva svar på tal.
Den 25 juni väcktes i stortinget ett förslag af Steen, S. Nielsen
m. fl. om upptagande af ett inländskt statslån å tolf millioner kronor till
ett raskt förstärkande af landets krigsmakt. Detta kom icke som någon
öfverraskning, fast det tydligen var ett upptagande af riksdagens utmaning.
Man hade börjat vänja sig vid utsikten till det värsta. Redan 4 april
hade f. statsrådet Astrup, hvilken såsom medlem af stortingets komité
för militärärenden deltagit i en besiktning af krigsmaterielen, fästningarna
och örlogsvarfven m. m, i stortinget interpellerat regeringen angående den
extraordinarie försvarsbudgeten, därvid han betonade, att det nu vore en
lifssak för Norge att ha sitt försvar i ordning, och hänvisade till den
betydliga utvecklingen af Sverges krigsväsen under de senaste tio åren.
Meningen vore hufvudsakligen att i hast förstärka Norges krigsflotta,
som ju fortfarande är betydligt underlägsen den svenska,
12-millioners-lånet skulle — vid sidan af en af regeringen föreslagen extra
försvarsbudget å sju millioner — afses till anskaffande af krigsfartyg samt till
åtgärder att försvara inloppen till de större städerna.
Beträffande Norges motståndskraft till lands, så lär den icke vara
att förakta. Armén kan uppbringas till 90,000 man. Ett par månader
före urtima riksdagen 1892 betonades det i ett svenskt militärorgan, att
Norge sedan flere år eger en värnpliktshär, visserligen ej så stor på
papperet, men att massan af den vapenföra befolkningen undergått 4 till
5 månaders vapenöfning, och att, ehuru Norge förhåller sig till Sverge
som 2 till 5, det dock kan, om unionstvisten går till krigsförveckling,
uppsätta en större fältarmé än vi. Sedan dess ha vi fått de 90 dagarne
med tillbehör och konsekvenser; men däraf ha vi väl ännu icke hunnit
bli så rysligt mycket starkare. Tager man därjämte hänsyn till den
frivilliga folkbeväpningen i Norge — målet är, sedan det Åkerhjelmska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 13:20:24 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kpafmn/0035.html
