- Project Runeberg -  Konstruktören : en handbok till begagnande vid maskin-beräkningar /
282-283

(1864) [MARC] Author: Franz Reuleaux With: Carl Arendt Ångström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Konstruktion af maskindelar - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tn

CO INO

CO

en

01

iilliililili

CO

C3 IC3
M —*



1


282

Kettingar.

C. Kettmjsrar eller kedjor.

S 212.

Lastkettingar.

De kettingar, hvilka begagnas af maskinbyggare, äro antingen
last-eller drif-kettingar; de förra bildas vanligen af ovala ringar (ringkettingar),
under det att de sednare äro sammansatta af fullständiga länkar
(länk-kettingar). Yi afhandla här endast lastkettingarne, och särdeles dem med
ovala ringar.

Man urskiljer bland dessa:

1. kortringade kettingar (engelsk ketting) fig. 300.

2. långringade kettingar (tysk ketting).

3. stagkettingar, fig. 301.

Fig. 300.

Vid långringade kettingar är ringarnes längd 3,5 d, i stället för 2,6 d
vid den kortringade kettingen. Denna förlängning gör -det möjligt att
svetsa en ring, medan tvenne stycken andra äro insmöjda i densamma;

O) CJ1

va

i to
CO

ro

cd r

§

00

CO



00
00

00



CD
OJ

00

CXI

Kettingar.

283

hvilket icke går för sig vid det första slaget; ringarnes förlängning gör
äfven kedjan något lättare. Kettingarne under 1. och 2. kallas äfven öppna
kettingar i motsats mot stagkettingar, vid hvilka ett sta g tillsluter
ringarnes öppningar. Detta sednare gör icke allenast kedjan starkare, utan hindrar
densamma äfven från att komma i olag, hvarför denna kedja är förträfflig
såsom ankarketting.

Betecknar d jernets grof lek i länkarns.
P kedjans belastning,
så bör man taga:

för öppna kettingar:

d — 0,0716 y~p

P = 195,04 cP
och för stagkettingar:

d = 0,059 y~P
P = 284,34 da

(241)

(242)

En serie af värden, som erhållits efter dessa formler, innehåller den
längre ned följande tabellen.

Ät de rullar eller trummor, som användas för dessa kettingar, bör
man gifva en radie R = 10 till 12 d, mätt till kettingens midf." På det
ringarne må antaga ett lämpligt läge insvarfvas i kanten af rullen, antingen
en enkel ränna, fig,. 302, då alltid en ring kommer att ligga i rullens
plan och den nästa vinkelrätt deremot, eller efter nyaste bruket en dubbel*
ränna, fig. 203, då båda ringarne bilda en vinkel af 45u mat rullens plan.
Genom detta sednare sätt skall kedjan erhålla vida säkrare ledning, än ge*
nom det äldre.

0,75d

Fig. 303.



Fig. 302.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:12:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/konstru/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free