Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Kolgrufvorna i Västra Galizien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
winerskikten. Växtförsteningar förekomma i mängd.
Den grefliga Potockiska samlingen, som i slottet i
Krzeszowice besiktigades af exkursionsmedlemmarna,
innehöll från grufvorna i Siersza sigillarier, lepidodendrer,
stigmarier, calamarier och ormbunkar. Någon fauna har
däremot tills nu knappast blifvit iakttagen.
Ehuru mellan Siersza och Jaworzno ett stort om-
råde af stenkolsformationen icke ännu är utforskadt, kunna
vi dock på grund af försteningarna, flötsmäktigheten
och det stratigrafiska förhållandet anse flötsgruppen
i Jaworzno identisk med flötserna i Siersza. De en-
skilda flötserna motsvara hvarandra på följande sätt:
Siersza. mäktighet m. Jaworzno. mäktighet m.
Elisabethflötsen 2 Sacherflötsen 1,9
Isabellaflötsen 5 Friedrich-Augustfl. 4
Adamflötsen 2—4 Fransiskaflötsen 2,5
Arthurflötsen 6,5 Jacek-Rudolffl. 4—5
Kolen i Siersza betecknas som magra sandkol.
De bilda endast föga slagg och gifva en lös aska.
Analysen af kolen i Adamflötsen ger enligt professor
Schwackhöfer följande resultat:
kol ................................................. 57>01
väte................................................ 3’0+
syre ...........................................■■■ I2i22
kväfve .......................................... °!ss
hygr.vatten.................................. ^A87
aska............................................... 9>ss
värmevärde............................ = 53>06
Explosion af grufgas och grufbrand äro obekanta.
Att hålla grufvorna fria från vatten vållar däremot stora
kostnader. I Sierszatrakten träder kolflötsen ofta i
dagen, och där detta icke är fallet, är den mest betäckt
med diluvial sand eller lös permisk sandsten. Följden
häraf är, att större delen af den atmosfäriska nederbör-
den uppsuges och tillföres grufvorna genom springor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
