Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bröllopsdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRÖLLOPSDAGEN 165
Han genomgick en blixtlik förvandling. Innan hon
hann besinna sig, grep hans vänstra hand om hennes
nacke, han pressade henne bakåt mot soffans
kuddar, och på hennes läppar brände hans hungriga
förtvivlade kyss.
Hon kunde inte ropa, ty det skulle blivit en
skandal. Hon ville värja sig tyst, men förmådde icke,
han var så stark och hon så maktlös, hon kände sig
förlamad, och ur hennes hjärtas djup steg mäktig
instinkten: giv dig!
— Jag visste väl, flämtade han, jag visste väl,
att jag skulle besegra dig. —
Detta övermod hos den nyss förkrossade retade
henne:
— Jag är inte besegrad så lätt, sade hon. Jag tar
ut skilsmässa, och sen se vi aldrig varandra mer.
— Skilsmässa? Det betyder, att vi hör ihop nu,
lagligt, det hade jag glömt. Jag är din man, och då
skall du också bli min, det skall du! Du som alltid
sagt: "när jag blir din hustru, inte förr". Nu är det
jag som bestämmer, i denna dag följer du med mig,
och jag skaffar oss ett rum, jag känner ju staden.
Detta är vår bröllopsdag, skynda, var har du din
brudklänning, käraste, se, jag är ju redan
brudgumsklädd.
Sigrid hade verkligen en brudklänning i en av
sina koffertar, och Svante hade gluntfracken.
Tårarna kommo henne i ögonen, hon slöt ögonlocken
över dem.
Nu var Svante riktigt i tagen med att övertala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
