Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den första kvinnan - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63 DEN FÖRSTA KVINNAN
gingo genom de upprörda gatorna, där
tidningspojkarna skreko. Vill du följa mig till redaktionen, sade
han, det vore skönt att gå, men jag har inte tid, och
han vinkade åt en bil.
Joan satt och såg mycke-t fundersam ut.
— Dick, du har varit i Europa under kriget, sade
hon, är det sant att den stora mängden av kvinnorna
tänker precis som männen, är krigsentusiaster och
nationalister som de?
— Ja, tro mig, svarade Dick, det finns bara två
sorter som har internationella tänkesätt: den lilla
gruppen av den högsta andliga eliten, som ser
opartiskt på företeelserna och söker förståelse och
försoning, och så den något större, som ger sig åt
fångar och invasionstrupper och älskar alla lika. Och
jag fruktar, kära Jin, att de senares verksamhet
bär större frukt än de förras ...
— Du ser saken för ytligt, Dick.
— Om jag bara gjorde det ändå! Men ser
du, det som nu har kommit i gång, det måste
utvecklas och gå fram till sin bittra
fullbordan. Det kan inte hejdas, de är synd att säga ett ont
ord om presidenten, han är bara ett verktyg, han har
stretat emot i det längsta och sökt vrida
utvecklingen in på sidospår, men till slut måste han också
med i virveln och dra oss dit allihop. Detta spel
måste spelas till slut kosta vad det vill. Adjö med
dig, nu är jag framme. Res nu hem till dig och vill
du vara i fred och få sova i natt, så lås dina dörrar
med dubbla lås, Jin!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
