Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den första kvinnan - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I.
En ung man stod på perrongen och såg expressen
västerifrån löpa in.
Han upptäckte i ett fönster en skymt av den han
gått att möta och började springa i tågets riktning
för att hinna henne, innan hon försvann i mängden.
— Joan, här är jag! Han viftade med hatten
och hade den tillfredsställelsen att se ett par mörka,
spejande ögon lysa upp i en glimt av igenkännande
och belåtenhet.
Hon hoppade ner från tåget och räckte honom
sin hand till kamratligt handslag, men han bugade
sig med överdriven vördnad.
— Du är tokig, Dick, sade hon.
— Det gläder mig att höra dig säga det som ett
bevis på att du inte blivit det själv. Ja, kunde jag
veta, om inte din kolossala upphöjelse stigit dig åt
huvet? Jag försäkrar, att bara jag har haft svårt
att bära, att av alla kvinnor i landet den enda
kongressledamoten är min kusin, som kunnat vara min
fru, om hon velat.
— Sjåpa dig inte, Dick, sade den resande damen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
