Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Venus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
VENUS
honom, hälsa honom från dig och ljuga att du
älskade honom?
Men då systern: "Du känner honom inte, vad
skulle det hjälpa honom? Han vill ta i allting med
händerna, även lyckan. Nej, det enda vore om du?
— Vad då ? — Å, det begriper du väl."
Här föll han in mitt i hennes minnen med en
fråga, som kunde komma en att tro att han kunde
läsa tankar. — Varför gav hon Agnes ett kors?
— Å, svarade hon utan att se upp, hon hade ju just
ett kors. — Anna! Med alla sina smycken! Agnes
bär inte en enda av hennes ringar? — Nej, de gick
till spanska sjukans offer. — Vad för något? Var
det så allvarligt?
Det var väl aldrig så illa, att hon blev religiös?
Han såg så ängslig ut, att Agnes måste dra på
munnen. Det hade väl varit mycket bättre, tänkte
hon, om Anna blivit. Så hade hon kastat sin
syndaskuld på starkare skuldror än mina.
— Du grubblar för mycket, Agnes, sade han.
Tänk på något annat. Det är roligt att vara
utomlands. Du är ung, du är mycket intagande, allt kan
hända dig.
Men hans ord endast skuro i hennes öron.
— Säg mig, bad hon, som ville tänka sin tanke
till slut, innan hon övergick till annat, är det för
att Knut är olycklig, som Knut vill omstörta
samhället och bringa oss alla i olycka?
— Nej, min lilla flicka, sade han leende, jag vill
störta er i elände av övertygelse. Av känsla för rätt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
