Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bland alperna - II. Öfver Splügen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bland alperna.
i 9 }
skum och gröna vågor. Det är Rhen, Hinterrhein,
som redan här i sin dystra fjällvagga uppfostras
till Grössenwahn. Vägen slingrar in undef sneda
hvalf, sprängda genom nedstörtade klippblock,
hvilka krönta med krypande martallar och knäckta
granar kunna liknas vid äreportar, resta åt
djäfvulen. Om djäfvulen ville hålla ett tåg som
triumfator, skulle han icke välja Via Sacra, utan Via
Mala. Han skulle komma just vid denna tiden af
dygnet, då skymningen hastigt höjer sig ur de
bullrande hålorna som ångor ur en häxkittel, medan
ännu ett återsken af solnedgången rödménar
alp-stupornas ryggar och nymånen färglöst kallt
framlyser midt öfver det vilda passet.
Man urskiljer här och hvar högt uppe mot
den mörknande himmelen ståltrådslinor, som äro
spända tvärs öfver hålvägen. På dem fraktas ved
och virke öfver från den ena sidan till den andra.
Vägen blir allt trängre, bullret allt häftigare,
skymningen allt djupare. Först efter mer än en
dryg timmes färd träda fjällbranterna åt sidan och
öppna utsikt öfver en vidsträckt dal. På höjden
ligga ruinerna af borgen La Turr, hvars sista
innehafvare uppförde sig som en Gessler och därför
slutligen också fick sin bane af mördarehand. En
dag inträdde han i bonden Johann Caldars koja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
