Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid sidan af all denna prakt, öfverdådig, som naturens egen, synes Wickenbergs landskap
nästan hårdt och blygrått, men det vore en stor orättvisa att kalla det så. Jämför det med ett
månskensstycke af den äldre svenska målargenerationen t. ex. Fahlcrantz’ Kalmar slott i månsken
(Nationalmuseum), hvilket målades 1835, och förtjänsterna i Wickenbergs tafla skola komma till sin
rätt! Fahlcrantz’ månskensstycke har en liknande något hård silfverton, men i luft och helhetsverkan
når det ej upp till Wickenbergs tafla, som har ett kraftigare, djupare grepp på ämnet. För sin tid
är Wickenbergs tafla ett fint och nobelt, ja värkligt betydande konstverk, och det skall alltid behålla
en egendomlig tjuskraft genom stämningens helgjutenhet, penselforingens kyska enkelhet och det
helas litet kalla och stela förnämhet.
Ännu åtminstone tre Wickenbergstaflor från år 1841 finnas i Sverige. Det ena är ett litet
landskap med boskap i Östergötlands museum, ett vårlandskap med grågröna furor af en utsökt
friskhet, de andra äro vinterlandskap, båda förstklassiga. Grosshandl. Emil Österlind äger en bild
VINTERFISKE.
Oljemålning 1841, replik af tafla från 1839.
med två kälkåkande gossar, bredt målad trots det lilla formatet och med en för Wickenberg ovanlig
fart i rörelsen; figurerna äro mycket Ostadeska. Professor Wulff är den lycklige ägaren till en replik,
utförd detta år efter Wickenbergs berömda Vinterfisket af 1839. »En gammal fiskare med sina
ungar, som fiska genom ett hål i isen» — så uppger konstnären själf motivet till denna tafla. I
sanning, den är ett litet mästerverk med sin fina gråaktiga helton, de starka koloristiska anslagen i
figurernas dräkter och den stilla tigande stämningen, ravissante composition tout naive et réussie»
som en fransk tidning kallade den. Det är också denna bild Jules Janin nämner i sin lilla träffande
karaktäristik af Wickenbergs konstnärskap:
»M. Wickenberg est un grand maitre dans l’art d’étre simple et vrai; il y a dans ses compositions une tristesse
pro-fonde et bien sentie; il aime la Hollande, mais il la voit toujours, non pas comme tant de peintres Hollandais, dans la joie
des cabarets ou des Kermesses, dans la fumée du tabac et dans 1’ivresse de la biére; il la voit sous cöté sérieux et calme.
On se rappelera longtemps ce Pécheur de l’an passé. Des pareils artistes qui ne flattent rien, pas méme la nature, sont
bien rares et bien difficiles ä rencontrer.»
Ett af Wickenbergs fåtaliga genrestycken och, mig veterligt, det förnämsta i denna art af
mästaren, som finnes i Sverige, är Fransysk interiör, målad 1842. Wickenberg synes själf ha ställt
detta arbete synnerligen högt. Alltid mån om att till sitt fosterland då och då sända någon för
sin konst representativ tafla, »hvilket kanske till någon del kan vara nyttigt för den unga uppväxande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
