Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jag fattig man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett samhälle, upplöst i virrvarr och nöd
blir följden, om man dem låter hållas.
Det goda försvinner, kulturen blir död
och skräck och slafveri oss alla vållas.
Och männen de vårdslösa hustrur och små
och ligga på möten hela natten.
Om dagen i lättja de blott vilja gå,
och lag och religion dem ge de katten.
Och därför enhvar, som om hedern är mån
och ännu vill hålla på det rätta,
bör hålla sig väl slikt ett anhang ifrån
och ständigt sig till motvärn mot dem sätta."
*
Jag står, fattig man, i förvirring helt bragt
och vet icke hur jag bör förfara,
när så mycket fint folk allt detta har sagt,
då bör det väl äfven sanning vara.
Jag kryper tillbaka igen i mitt skal
och söker att göra nöjdt mitt sinne,
men tanken den släpper ej människors tal
om ute jag vankar eller inne.
Och lögnaktigt är väl det talet ändå
att männen vårdslösa sina kära,
jag kännt mer än en, som för buse fått gå,
som velat öfver stenig väg dem bära.
Och aldrig i lifvet kan det vara rätt
att alltid så illa vi få fara,
af allting oss mätes så uselt och nätt
och ymnigt vi få af släpet bara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
