Note: Contributor Fredrik Böök died in 1961, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjortonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kim
349
»Men du är sjuk och skakad. Du kan ju inte gå.»
»Hur kan jag väl vara sjuk, då jag ser Befrielsen
framför mig?»
»Då måste jag gå ut och skaffa föda i byn. Ack, den
tröttsamma vägen!» Kim kände, att även han behövde
vila.
»Det är rätt och billigt. Låt oss först äta och sedan
vandra. Pilen föll på slätten... men jag gav vika för
Begäret. Gör dig redo, min chela.»
Kim vände sig nu till kvinnan från Shamlegh, vilken
under tiden hade stått och kastat ned stenar i
avgrunden. Hon smålog mycket vänligt mot honom.
»Jag fann honom — Baban — som en vilsegången
buffel i ett majsfält, nysande och hostande av köld.
Han var så hungrig, att han glömde sin värdighet och
skänkte mig vänliga ord. Sahiberna ha ingenting att
äta. Och den ene hade något ont i trakten av magen.
Ditt verk?»
Kim nickade och hans ögon strålade.
»Jag talade först med bengalern och sedan med
folket i en närbelägen by. Sahiberna skola få den föda
de behöva, och inte heller skall man fordra någon
betalning av dem. Bytet är redan skingrat. Den där
Baban narrar sahiberna med bedrägligt tal. Varför
lämnar han dem icke?»
»Till följd av sitt ädelmodiga hjärta.»
»Ingen människa har väl hört talas om en bengaler
med ett ädelmodigt hjärta. Deras hjärta är som en
förtorkad valnöt... Och nu till valnötterna. Efter
tjänsten följer belöning. Jag har sagt, att byn är din.»
»Förlusten är på min sida», började Kim. »Jag hade
gjort upp så många angenäma saker i mitt hjärta,
som — men vi behöva icke upprepa alla de artigheter,
vilka fordrades vid ett dylikt tillfälle.» Han suckade
djupt... »Men nu har min mästare, ledd av en syn —»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
