- Project Runeberg -  Kim, hela världens lille vän : berättelse från Indien /
105

(1928) [MARC] Author: Rudyard Kipling Translator: Ezaline Boheman With: Fredrik Böök
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Contributor Fredrik Böök died in 1961, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sögo nu på sina porlande vattenpipor, vilka då de äro
i full gång frambringa ett läte, som liknar bölgrodans.

Slutligen återvände laman från vagnen. En
högländare följde efter honom med ett vadderat täcke, vilket
han omsorgsfullt bredde ut framför elden.

»Hon förtjänar tio tusen barnbarn», tänkte Kim.
»Men icke desto mindre skulle vi aldrig ha fått dessa
gåvor, om icke jag varit.»

»En dygdig kvinna — och vis.» Laman domnade av,
led för led, alldeles som en uttröttad kamel. »Världen
är full av barmhärtighet för dem, som följa Vägen.»
Och vid dessa ord bredde han mera än halva filten
över Kim.

»Och vad sade hon?» frågade Kim, i det han svepte
om sig sin andel.

»Hon framställde många frågor och förelade mig
många problem — men det mesta var löst prat, som
hon hört av präster i djävulens tjänst, vilka påstå sig
följa den rätta Vägen. Några av dem besvarade jag,
men andra åter förklarade jag vara dåraktiga. Många
bära dräkten, men få äro de, som följa Vägen.»

»Det är sant, det är sant», sade Kim i denna
tankfulla, försonliga ton, som man använder, då man
önskar framkalla ett förtroende.

»Men enligt sina begrepp är hon mycket rättsinnig.
Hon önskar livligt, att vi skola följa med till Buddh
Gaya, och efter vad jag förstod ha vi under flera
dagar samma väg söderut.»

»Och vidare?»

»Tålamod, tålamod. Härpå svarade jag, att mitt
sökande gick framför allt. Hon hade hört många
dåraktiga legender, men den stora sanningen om min Flod
hade hon icke hört! Sådana äro prästerna bland de
lägre kullarne! Hon kände abboten vid Lung-Cho, men
hon kände icke till min Flod och icke heller berättelsen
om Pilen.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:49:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kim/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free