Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deraf, att vattnet i likhet med andra vätskor
till följd af särskilda omständigheter, såsom
strömningar m. m., likaledes endast helt
långsamt värmes och kyles, bibehålla de stora
hafVen sin värmegrad temligen oförändrad
under hela året; de bidraga härigenom äfven att
stadga luftvärmen samt verka svalkande under
sommaren och mildra kölden om vintern.
Haf-ven och i mindre mån äfven alla större
vattensamlingar äro derföre att anse såsom ett slags
stora utjemnare för lufttemperaturen pä vår
jord. De varma och kalla strömmar, som
genomflyta hafven bidraga ieke minst härtill.
Ett talande exempel är den bekanta
Golfströmmen, som från Mexicanska bugten
tillför hafstrakterna vid vestra Europa så
ofantliga värmemassor, att vår verldsdel skulle vara
obeboelig, så vida
dessa icke, genom
vindarne spridda
och fördelade,
gjorde klimatet
drägligt. Sin betydelse
såsom
temperatur-utjemnare visa
hafven i synnerhet
der-uti, att öar i
hafven och-
kusttrakterna hafva blidare
luftstreck med vida
mindre tvära
tein-peraturvexlingar än
de stora inlanden.
Såsom en
ytterligare egenhet hos vattnet kan nämnas det
ringa afståndet 100° C., mellan frys- och
kokpunkterna under vanligt lufttryk, hvilket
af-stånd än ytterligare minskas, då lufttrycket
minskas. Vi kunna derföre med största
lätthet framställa och bruka ämnet i den form,
som vid hvarje tillfälle bäst passar för våra
ändamål.
Att det är allmänna fysiska lagar, som
ligga till grund för vattnets anmärkningsvärda
egenskaper, kan på intet vis betviflas, men
dessa egenskaper äro visserligen icke mindre
utomordentliga derföre, att de äro så långt
ifrån tillfälliga eller godtyckliga. När vi
betänka, att det allmännaste och vanligaste af
våra rent materiela ämnen blifvit så lyckligt
utrustadt med egenskaper, välgörande för allt
lefvande, kunna vi icke undgå att beundra
visheten hos de lagar, som beherska naturen.
Få äro väl de menniskor, som hafva en
rigtig föreställning om de oerhörda massor af
stelfruset vatten, som finnas hopade kring
jordens polartrakter, och kanske ännu färre äro
de, som tro, hvad vetenskapen på allvar
försäkrar, att nästan hela Europa én gång i den
gråa forntidens sekler var en af snö och
is-betäckt ödemark, eller att Grönland, som nu
är ett afskräckande island, fordom var
smyc-kadt med en vegetation, hvars motbild man
i våra dagar måste söka i det sydligasto
Europa. Så skifta tiderna. I de varmare
trakter, hvarest naturen nu icke befattar sig
med någon isbildning, måste is framställas med
konst eller hemtas bortifrån, så oumbärlig har
denna vara blifvit för vår tids menniskor och
deras konstlade eller naturliga behof. Till
England,
Frankrike, Italien,
Kap-landet, Australien
och Indien föras
tusental tonn
naturlig is årligen från
Nordamerika,
hvarest en ganska
storartad isindustri
efter hand uppväxt,,
och äfven från
Norge utföres is till
England. I Indien
hade man sedan
urminnes tider på
ett mycket enkelt
sätt tillgodogjort sig
sjelfva den kyla, som vållas af vattnets
för-dunstning, för åstadkommandet af is till
lius-behof; men på senaste tiden har för samma
ändamål en mängd konstigt inrättade maskiner
kommit i bruk både der och annorstädes.
I Amerika har det varit de canadiska
sjöarna och Wenhamsjön vid Boston, som
tillfören e lemnat största delen af den is, som
exporterats till Europa, men än mera
storartad är den isupptagning; som börjat
bedrif-vas på Hudsonfloden. Vid stränderna äro
kolossala träbodar uppförda, hvilka rymma
bortåt 50,000 tons hvardera; de hafva dubbla
väggar, hvilkas mellanrum är tomt (d. v. s.
luftfyldt) för att hämma värmeförlusten.
Isupptagningen sättes i verket, när isen på
floden blifvit omkring V4 meter tjock; man
väljer då en tjenlig plats och inskär
derstädes-med isplogar eller cirkelsågar så djupa fåror,.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
