Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
per de från lamplågan utgående blåa
ljusstrå-larne, så finner man spektrets förut lysande
delar förmörkade öfverallt utom i trakten af
det blåa ljuset: alla öfriga färger äro
bortplockade. Utbyter man det blåa glaset mot
ett glasrör, innehållande natriurngas, får man
ett spektrum, som är lysande öfverallt med
undantag for en smal svart strimma i den
gula färgen (den ljusa linien i fig. 4 n:o 3
visar strimmans läge). På samma sätt kan
man med olika ämnen, om de äro genomskin-
kan genom spektroskopet upptäckas; blod, som
t. ex. förgiftats af koloxid eller blåsyra,
gif-ver genom spektrets utseende tillkänna
förgiftningen. Klorofyll eller »bladgrönt» lemnar
i utspädd alkalisk lösning det spektrum, som
föreställes i fig. 4 n:o 8*; mycket
koncentrerad lösning genomsläpper blott det det
yttersta röda ljuset. Lackmuslösningar, hvilkas
koncentrationsgrad stegras, lemna de i samma
mån allt mera förmörkade spektra, som visas
af fig. 4 n:o 9.
Fig. 3. Spektroskopisk undersökning.
liga, bortplocka andra färger och erhålla
spektra med skilda förmörkade delar, hvilkas lägen
bero på det ljus, som absorberas af hvarje
ämne. Undersalpetersyrgas och jodgas
förändra, hvar för sig på olika sätt, lamplågans
spektrum så, att det visar sig genomdraget
med en hel mängd mörka linier. Blod
upplöst i vatten och belyst med en lamplåga
framkallar det spektrum, som föreställes i fig.
4 n:o 7; man ser deraf, att blodets röda färg
icke är enkel utan består af en hel
blandning af röda, gula och gröna färger. Hvarje
förändring i blodets kemiska sammansättning
Äfven ogenomskinliga kroppar absorbera
ofta vissa delar af det ljus, som träffar dem,
så att blott de återstående delarne återstrålas.
Då denna återstrålning sker »diffust» eller åt
* Det är naturligtvis omöjligt att med
ofärgade afbildningar gifva något rigtigt begrepp om
färgförhållandena i ett spektrum, men den
hithörande spektralkartan fig. 4 bör dock vara till någon
hjelp, om betraktaren godhetsfullt föreställer sig, att
t. ex. det hvita bandet i n:o 3 är lysande gult,
banden i n:o 4 gröna och blå o. s. v., allt efter
som de högst upp utsatta färgerna (rödt, orange,
gult etc.) angifva. Alla ljusa partier föreställa ljus,
de mörka deremot mörker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
